Jag är en dålig människa, jag vet.

Förlåt för att jag inte skriver nått, jag håller på och packar för fullt, skall till Malmö imon och stanna där nån vecka. Återkommer med vettiga saker imorgon natt.
Men det finns en sak jag vill säga och det är att jag har gett upp hoppet om mänskligheten. Den finns fan ingen sympati kvar i vår värld, hur något som detta ens får ske är för mig helt ofattbart, att killen är så blåst och gör detta men framförallt - att inte en jävel bryr sig.

This is no Bridget Jones oh no.

Denna lilla indiekropp har än en gång gjort sig påmind - Om ni är i Köpenhamn den 13 November eller Stockholm den 14 November och inte har något speciellt att göra på kvällen så måste ni ju åka och se The Wombats!
Pure britindiepop som du vill gifta dig med. Varenda ton är lovable.
Man kan nästan förväxla musiken med typisk Göteborgsindie.
Jag gjorde det, jag beskrev det först som "En yngre Timo Räisänen på speed" och jag var helt säker på att det var svensktillverkat men nono, fuck you Sandra, det är ren och skär Liverpoolmusik.
Åh älskade Leverbassäng.
Wombats låt "Let's Dance To Joy Division" är helt galet bra, en aning oslipat dock,men vadfan, är det indiepop så ska det vara som det ska vara.
Vill ni hitta något utav dem som passar alla geeks som tycker att Rix FM och annan radio is the shit så är det bara att trycka igång "Backfire At The Disco" och njuta.
Jag njuter då varenda sekund utav deras musik.

Varför låtsas?

Glöm det. Jag är inte tillräckligt stark.
Stark i sinnet. Men det gör ingenting. Jag har ju er.
Ni har ju mig. Och tillsammans är vi galet oslagbara. Vi kan motstå det oemotståndliga.
Några dagar kvar innan Köpenhamn blir min stad, vår stad.
Vi ska göra stan så förbannat knullsugen att folk skiter i vad vi är där för.
Kläderna är redan på G, de skriker efter en kropp att klä. De skriker efter en kropp som klär av.
De vill egentligen bara att jag låter dem ligga där så fint på sin stol och att jag åker ner helt redo.
Utan trådar.
För då vet ju folk varför jag är där iallafall.

Inte en cell i mig vill fungera normalt just nu

49935-270

Och jag har inte gjort ett enda jävla vettigt skit idag.
Åkte in till stan och köpte lite småkrafs.
Antagligen det dummaste jag nånsin gjort, tänkte att "jamen jag har vart sjuk och inne sålänge nu, det kan vara bra med frisk luft." (Har vart sängliggande sen i söndags och i torsdags kunde jag iallafall röra mig här hemma.)
Åkte hem efter 40 minuter.
Kom hem, ville sova. Sov.
Lagade mat, fyllda portobellosvampar med gottgott till.
Vill sova lite till men satte mig vid datorn istället, fastnade på Facebook och nu är jag här.
Vet ni vad? För första gången så känner jag mig så himla dålig som håller på såhär.
Att jag inte gör något vissa lediga dagar. 
Att jag inte träffar 100 vänner på fika på stan. 
Att jag inte aktiverar mig hela, hela, hela tiden. 
Förut var det skönt att kunna slappna av totalt en hel dag och verkligen ta semester från livet men idag, ja idag har jag känt mig så stressad att det är bisarrt.
Vad som är ännu värre är att jag faktiskt är sjuk, helt sönderdrogad på värktabletter och vill helst bara spy såfort jag rör på mig eftersom musklerna skriker åt mig att inte röra på mig eftersom det gör så förbannat ont.
Och det är nu jag känner att jag måste göra saker, nu när jag på fullt allvar inte kan.

Living the life of a rolling stone

För er skull så tog jag bort den förra bilden som fanns här. Tillfälling sinnesförvirring kallar jag det hela.
Men okey, det var ju mitt i natten så.
Ikväll blir det myskväll i Göteborg, jag skall se på Criminal Minds och käka mig tjock.
Imorgon åker jag in till stan och köper biljett ner till Malmö + biljetter för mig och Emma över till Copenhagen.
Sen ska jag fixa rengöringsgrejjer från Clinique också, jag är sponsrad tjoho, tjoho.

Men nu, eftersom jag behagade ta bort den fula bilden så får ni något annat att glo på - min senaste favoritbild på mig själv!

image269


Let's dance to Joy Division and celebrate the irony!

Jag gör ingenting, ingenting, ingenting.
Och på det så lyssnar jag på Ingenting lalalala.
Vad skulle de säga om de såg mig idag? Fröken "avsky Kent för att man ska".
Idag har jag letat runt på Tradera efter roliga kläder men nono, inget roligt.
Skal till Köpenhamn den 29e och glo och handla. Mest glo.
Om en vecka är jag i Malmö igen. Good for me.
Måste tyvärr ha med mig en massa jäkla skit som kommer ställa till allt för mig, jag får inte plats, jag får inte plats!
Sen Stockholm. Det blir nog också trevligt.
Sen hem till tomrummet.

Och just nu fungerar inte min hjärna, den vill väl inte det antar jag.
Ska se Andres Serranos utställning i Lund och sedan även David Shrigleys utställning på Malmö Konsthall.
Undrar om Emma vågar? Eftersom svaret på när jag visade en bild av Serrano blev; " vilken jävla kuk" så känns det som att vi kanske inte kommer se hans bilder.

Ni är för söta ibland

image267

Seriöst.
Jag har aldrig i mitt liv sett en roligare sammansättning av ord och bild.
Vem var så hög och full att han/hon tyckte detta kändes vettigt? Eller vem är det som försöker förstöra Stureplan.se innifrån?
Dock blir det ju vettigt när man faktiskt läser själva artikeln. Men min första tanke var seriöst att de måste vara dumma i huvudet. Det spelar ingen roll att det står "sönderanalyserat".
Jag menar.... ja ni ser ju själva.

We've created something that we can't deal with

49935-266
Vuxen? Knappast, du är ett barn som hamnat i kläm på grund av samhällets totala brist av insikt.
Det är samhällets invånare som har skapat något vi inte tål, det är det som dödar dig inombords.
Det är det som får dig att göra all skit.
Det är det som säger att det är - okey.

För övrigt så var det en anlagd brand i helgen på Gråbos högstadieskola.
Och förra helgen på en utav låg- och mellanstadieskolorna.
I båda fallen har någon tänt på en bil precis innan.
Mycket smart må jag säga eftersom Gråbo är minimalt och Lerums kommun är värre vilket innebär att brandkåren inte är den största, jag menar - tänd på nånting på ett ställe, få dit brandkåren och du kan åka till ett annat ställe och där kan du i lugn och ro tända på hur mycket somhelst innan brandkåren hinner dit.
Min lillasysters lokaler gick värst åt, hon har inga skolböcker nu.
Alla hennes saker i skåpet är förstörda. Uppbrända.
Och hon får ha lektioner i biblioteket där de mest tittar på film och väntar på att få gå hem.
Gråbo har ca 3000 invånare. Hur svårt kan det vara att leta rätt på nötterna?
(Sen kan ni ju få veta att skolan nummer 3, den andra låg- och mellanstadieskolan knappast gick hel ur allt det här, nej helgen innan pyromandåd 1 så krossades extremt många rutor runt om på skolan. Tjoho.)

You can lead a whore to culture, but you can't make her think /Dorothy Parker

If, with the literate, I am
Impelled to try an epigram,
I never seek to take the credit;
We all assume that Oscar said it
.

Om jag hade pengar så skulle jag köpa Sunset Gun av Dorothy Parker men eftersom jag inte har råd så kan ju ni gå och köpa den istället. Jag kanske tittar förbi nån dag och snor den.
Parker är den kvinnliga Oscar Wilde och gud vad de två är fantastiska!
Ovanstående dikt har Parker tillägnat just Wilde, men det har ni säkert förstått, om ni nu inte är helt dropped of a waggon.

Stockholm i mitt hjärta... uhm.

Jag skall åka till mit hatkärleksstad en längre tid nästa år. Närmare bestämt hela April.
Jag skall åka till Stockholm och praktisera för Emma Svensson, tjoho, tjoho! Jag ska bo ute i Solna hos min kära morbror Anders, hans tjej Louise och deras lilla Edvin. Det kommer bli så mysigt så.
Dock kommer jag känna mig helt ensam, så alla som har möjlighet att träffas är varmt välkomna, jag kommer behöva er...
Just nu är det stora abret att jag måste spara en massa pengar. Det är inte billigt att leva i Stockholm och med tanke på mitt klubbliv kommer hoppa högt över Stockholms utbud så behövs det en hel del cash om vi säger så.
Jag funderar på at least 200kr i månaden, det är ungefär vad jag har råd med, det blir...um iallafall 1000kr. Och så får jag 1100 precis innan jag drar, haha fan nej det här går inte ens ihop på pappret, fru slösa kommer behöva långt mer.
Men jag suger på att söka jobb, speciellt att skriva CV:n.
Och utan ett vettigt CV så behöver jag ju inte ens försöka söka jobb.
Någon som vet hur man gör ett vettigt CV när man inte har någon somhelst arbetserfarenhet?
Hjälp!

I'm bored to death

What I've learned from todays TV show: Never ever do a doctor, you might end up knowing something you don't wanna know 'bout yourself.

Ingenting är bättre än Ingenting

Idag började jag fundera en hel del över min mammas lustiga natur.
Vi diskuterade Kents nya skiva eftersom GP gjort en rätt rejäl artikel om nya skivan och även en liten sammanfattning om varje föregående skiva.
Min moder frågade huruvida jag ställde mig till Kent och om jag hade några favoritlåtar med dem.
Jag drog historien om hur jag avskytt Kent såsom katter avskyr vatten och hur jag tillslut fann att Kent måste vara något slags under. Uppvaknandet kom i och med låten FF. Jag hade aldrig förr hört något så magiskt och svindlande förut. Visst fanns det musik som tagit mig till drömmarnas land förut men nu var det som att jag upplöstes i atomer, inte för att just denna låten är bättre än nån annan av mina favoriter men det är något drömskt i låten som trollbinder på ett helt galet sätt. Och det var på svenska. Det var för i helvete bra musik på svenska! (som inte stavades Nationalteatern.)
Jag deklarerade högt och tydligt för min moder att Vapen & Ammunition helt enkelt är deras bästa skiva. No matter what the others say.
Så vi besämde oss för att köpa V&A, Hagnesta Hill och såklart nya skivan Tillbaka Till Samtiden.

Även om hon visade mycket intresse så tog jag väl henne inte riktigt på allvar om jag skall vara ärlig.
En discoboll vars husgudar är Bowie, Bay City Rollers och The Sparks kan väl ändå inte gå och börja gilla Kent? Svenskarnas svar på Placebo?
Nej, en omöjlighet.
Eller inte, jag skickade över ett par filer till henne och redan efter en halvtimma kom hon och sa att hon var helt fast i Jocke Bergs sång och blablabla. Hon fann Sundance Kid vara "den bästa låten av de hon hört, visst Pärlor är bra också men den är så uttjatad."
Förstå min förvåning.
Men okey, det här är någon som tycker att Mando Diao, The Hives och The Ark är helt fenomenala band från idag, så helt förvånansvärt är det ej.
Och jag var ju faktiskt den där discotönten (med stora potioner rock dock) innan jag insåg att pop från Kent och herr Hellström faktiskt är riktigt bra musik.

Det enda klädesplagg som fått mig att bokstavligen dreggla ner hela mig

49935-26549935-264
Titta på det här klädesplagget. Titta på denna magnifika konstruktion av gamla militärsäckar.
Hur man ens får idén att skapa en byxdress av gamla militärsäckar är bara i sig helt galet.
Sen så kommer plagget, helt perfekt, så simpelt och så vanligt men med en sådan utstrålning att även den fulaste av människor skulle lysa i denna kreation.
Det som pockar på min uppmärksamhet främst är bröstfickornas "insidor" eller vad man nu kallar dem, att de inte är gröna utan i klarrött, samma klarröda färg som återkommer i ett av de två banden som löper längs ena sidan av plagget, samma klarröda färg som skorna som bandet går ner i är, samma klarröda färg som skaparen letat upp ett bälte i.
Ärmanas pilotskärning och kragens dekadenta uppvik vill försätta mig i en ändlös orgasm medan jag försöker ta ner mig själv på jorden och tänka på att det faktiskt bara är ett klädesplagg.
Men det är inte bara ett klädesplagg, det är nog det mest tilltalande plagg jag någonsin skådat!

Det enda jag skulle vilja anmärka på är att sidobanden hade kunnat stanna där bältet går runt, det blir en aning för mycket när de dyker upp på andra sidan bältet.

49935-263
Sen så är ju inte kanten "mudd - vida stövlar" särskilt snygg. Där borde man helt klart leta reda på ett par i samma färg men som är slimmade mot benen.


(Bilderna ser assugiga ut här men that's thank to Paint and webblogg, bilderna är tagna av den fantastiska fotografen Emma Svensson @ Umeå Open 2005)


A man who do not think for himself, doesn't think at all /Oscar Wilde

49935-262
Såhär pigg är jag just nu.
Bilden är tagen på Kalles soffa precis när Emma flyttat in i sin nya lägenhet. Han lämnade kvar sina stuff ett tag när han flyttade till Göteborg.
Jag saknar den där soffan och jag saknar verkligen hans säng. Well, well, vi har våra egna saker nu. Ja, eller Emmas saker då. Det jag funtar mest på är vadfan det är som ligger bakom kudden?

Nej, nu borde jag egentligen sova men det känns inte särskilt lockande.

För guds skull människa, tänk, TÄNK!

Jag anser mig vara en öppen människa, en öppen och nyfiken människa.
Jag är feminist och jag är en del av det moderna samhället.
Men bara för det så betyder inte det att jag vill se brudar sitta och amma sina jävla ungar i tid och otid.
Jag är ledsen men så är det.
Även om det hela är en vacker sak i sig så har ja ingen större lust att sitta på en restaurang och försöka äta när anyone sitter och ammar i samma rum. Jag vill gå fram och skrika till dem att göra det nån annanstans, inte bara för att jag blir obekväm i det utan även för att barnet stressas så enormt av att äta i en miljö där mer än bebisen, mamman och max en person till rör sig.
Det skall vara stilla och lugnt.
Inte som i det här fallet där ett nöt till mamma fått för sig att hon skall amma sin 9 månader gamla dotter mitt under ett möte med skattenämnden. Modern är ledamot i nämnden och de skulle ha ett möte på 6 timmar och hon ansåg att det var en självklarhet att hon skulle få amma under tiden.
Men lilla kära idiot, om du skall amma under tiden så förstör du inte bara för de andra, du gör även själv ett sämre jobb då du inte koncentrerar dig på arbetet fullt ut.
Och vemfan tar med sin 9 månader gamla baby på ett sånt möte?
Var finns pappan? Ni vet väl att man faktiskt kan pumpa ut mjölk så att han kan ta hand om henne hela dagen?
Om det nu inte är en möjlighet så ska du fan inte arbeta, du skall inte utsätta ditt barn för det här utan du skall stanna hemma och ta hand om ditt barn.
Mammaledighet kallas det. Ledighet.

Om någon börjar amma sitt barn i närheten utav mig så kommer jag dra av mig byxorna och klaga på att jag har mens och det är så jääävla jobbigt att man måste byta bindor så ofta. Sedan tänker jag byta binda och göra som alla barnföräldrar alltid gör med alla hemska jävla blöjor "...kan du bara hålla den här en stund?"

I'm afraid of us

Det är mycket tal om den ökade ungdomsbrottsligheten och gatuvåldet. Jag vet inte om jag skall skratta eller gråta, skratta för att de ledande inte inser de simpla problemen (eller gråta av samma anledning) eller gråta för insikten av att människan varken är eller kommer bli en fullt civilicerad varlse.
Att människan är grym är ingen ny upptäckt, det har vi alltid varit men på senare tid så döjer vi den bara på ett mycket listigt sätt. Manipulation, tvång och utpressning har bara ersatt de gamla direkta livshoten.

Riccardo Campogiani är ett av alla offer för gatuvåldet. En 16-årig pojke är dödad.
Han är död.
Och han är dödad av andra barn. Barn.
Det är ingen galen psykopat som har mördat pojken. Den är ingen känslokall kriminell gubbe som har mördat pojken. Det är barn som har mördat ett annat barn.
Vår värld är inte en värld jag vill leva i längre, det är en plats som hyllar det kalla, det känslolösa och det tomma.

Det som förvånar mig mest är de styrandes totala oförstånd inför vad som är problemet eftersom så många andra verkar veta exakt vad som löser allt.
Jag kan enkelt säga att om jag vore tonåring i dagens samhälle där livet gick ut på att hänga med kompisar så hade vi förr eller senare råkat ut för samma problem.
För tänk såhär;
Du är 17 år, det du gör mest om kvällarna är att hänga med dina kompisar och eftersom ni är stora och tuffa så är sprit ibland (inte alltid) iblandat. Men dagens kompisgäng är inte på 4-5 stycken utan ni är uppemot 10-15 pers vilket leder till att det är inte så enkelt att finna någonstans att vara, jag menar, vilket förälder vill ha hem 15 tonåringar i sin 3:a en fredagkväll? Nej, inte så många va.
Så, ni kan inte vara hemma hos nån.
Jamen, vi går till nån fritidsgård då? Fet chans i helvete. De är oftast bara öppet på dagarna om än det med tanke på kommunernas nedskärningar. Ungdomarnas naturliga träffpunkt har skurits av.
Jaha, gotta rethink, vart ska vi nu då? Ja, vi har ju alltid Nils Ericsson-terminalen inne i Göteborg men där hänger det bara en massa fashioncore-låtsasemos, inte alltför roligt att åka dit alltså.
Jaha, what's left? Jo, utomhus. Parker, gator och diverse torg.
Slottskogen är no.1 i Göteborg.
Vitebergsparken är rätt het i Stockholm.
Fast där hänger det ju så mycket konstigt folk, du och jag, vi är ju bara vanliga små tonåringar som inte alls utmärker oss på något sätt.
Så vi skiter i parkerna och tar gator och torg i besittning. Men vi är ju knappast ensamma, det finns ju hundratals barn till som springer omkring och umgås och självklart, självklart kommer det gå över gränsen tillslut.
Gatorna och torgen har varit deras lekplats sen de slutade fråga om "de skulle leka med varandra idag".
Och på de där gatorna och torgen, där finns det inga trygga vuxna som kan ta hand om våra barn, där får de sätta sina egna gränser och spela fritt, utan insyn från föräldrar.

Inte konstigt att den mördade 15-åringen i Rödeby's föräldrar sitter och säger att "han var en sån fin och snäll pojk, han kan inte ha gjort det här".
Nej, för ni känner inte er egen son, inte den han faktiskt är i samhället och det, det är erat och alla andra vuxnas fel. Det är ert fel att ett gäng på Kungsholmen sparkade och slog ihjäl ett annat barn. Det är ert fel att ett barn förts in i kriminalitet och mobbat andra så grovt att det till slut runnit över för en hjälplös pappa.

Det är ert fel.

Oh dear God, I'm in a telly show.

Brian: Good evening, twats.
Emmett: Would you kindly refrain from using derogatory references to women, since they represent half my fan base.
Brian: Have any hermaphrodites?
Emmett: I don't think so.
Brian: Good. Go fuck yourself.

Fashion is a form of ugliness so intolerable that we have to alter it every six months. /Oscar Wilde

Jag försöker mig hålla mig ifrån ämnet mode så gott det går eftersom jag är en narcissistisk elitist som antagligen bara skulle skriva om hur fult ni klär er. Ja, inte alla då, men de flesta av Sveriges och världens befolkning.
Min teori om mode är att "skit i vad som anses trendigt och ta på dig det du vill ha", det spelar ingen roll om du kommer 3 säsonger efter med ett plagg, bara du gillar det och fixar till det hela snyggt. Och även om smakspektrumet är hur vitt som helst så kan man ändå se om en kreation är estetistiskt fungerande eller ej. Men tydligen verkar väldigt få förstå det där.
Lyssna på Sofi Fahrman and you will be the hottest girl in town. Not.
Eget tänkande premieras inte alls i småstäder, ja, inte i Malmö eller Göteborg heller för den delen. Du skall helst se ut som din bästa vän. Som ser ut som er tredje kompis. Som ser ut som resten utav befolkningen.
It's called tråkigt.
Så jäkla kreativa ni är alltså.
Och det är dessa människor som kallar sig modeintresserade, vad lycklig man blir. Sen har vi ju de där andra, de som inte bryr sig ett skvätt, fast de kan jag faktiskt respektera, för de försöker inte med något och misslyckas, de bara är som de är.
Och i det så ligger det ändå något vackert faktiskt.

Men nu till varför jag var tvungen att yttra mig om just mode - Chanels senaste vårkollektion. Jag gissar starkt på att någon var hög när han kreerade det där.
Det är väldigt 80-tal, det är väldigt white american trash och det är några kilometer för mycket jeans och röd/vitt. (let's pretend we're american patriots)
Men framförallt - det ser förjävligt ut.
image258
Jag säger bara nej. Nej, nej, nej. Chanel don't do jeansjackor. Den här varianten känns som något jag skulle kunna hitta på ICA Maxis barnavdelning. Det där under vill jag inte ens kommentera.

image259
Är det ett segel som något virat in sig i? Eller har någon letat reda på Freddie Mercurys hemliga klädesförråd?
Det här ser mer ut som scenkläder, iallafall underdelen. Den så kallade "klänningen" skulle jag kunna bedriva brännbål mot.

image260
Hello, m-m-m-y n-n-name is Mary-Lane and I'm f-f-f-from C-c-c-c-connet-t-t-ticut.
Herregud. Vem låste upp Lilla huset på prärien-kostymförrådet?
Det mest komiska är att... eh grejjen över skrevet ser precis ut som Lerums nya kommunlogga...

Bilderna från Chanels visning är tagna av Alessandro Lucioni och Matteo Volta och kommer från Style.com

Let's do it the 1984-way

Henrik Shyffert är en sjukt rolig människa. Även om han många gånger fyrar av skämt som man bara vill sucka åt så lyckas han ändå alltid gå vinnande ur striden. Sen när man läser hans blogg så gillar man honom än mer, där visar han upp sin lite mer intellektuella sida, inte herr Indian där inte.
Där får man lite hopp om mänskligheten, att alla faktiskt inte är IQ-befriade nötter som inte förstår sig på att om man skämtar om allvarliga saker så betyder det inte att man faktiskt vill flyga in flygplan i höghus.

Eftersom jag hart varit bortrest ett tag så sitter jag nu och catchar upp det senaste han skrivit och det var ett inlägg som fick mig att kikna av skratt;

"Håller på med Facebook.
Vetefan vad jag ska med det till. Men alla jävlar har ju facebook så jag gör väl som dom.

Hade Facebook funnits för 70 år sedan så hade alla haft det då också.

"Hitler was poked by Himmler"
"Hess joined the group Vi som var på Partidagarna i Munchen ´31"
"Göring is bakis och kollar på Dr. Phil."
"

Jag vet att min humor är en aning speciell men herregud, så många aspekter av komik att jag bara vill lägga mig ner och asgarva!
Vi har det faktum att jag avskyr hela det här pokefuckandet på Facebook.
Att jag ens blev medlem där, precis som Henrik - p.g.a alla andra.
Facebooks big brother-style á la 1984 är ju en aning....ehm. ja trevligt.
Folks oförmåga att skriva på engelska i "vad jag gör just nu"-boxen förvånar mig något enormt.
Och mitt nazihat har väl ingen undgått kan jag tro. (Det finns såklart en logisk förklaring men jag vill inte prata om det för då börjar jag bara gråta.)


(Ni får ursäkta för det slarviga språket men webblogg loggade ut mig under tiden jag skrev inlägget förstå gången så detta är bara en dålig rekonstruktion.)

Här finns jag.

Nothing have you missed, true love don't exist

Jag kan inte sluta tänka på det faktum med lån, stöld och inspiration.
Har du lyssnat på ett band som The Ark väldigt länge så vet du vad de tar ifrån, vad de härmar och vad de stjäl från. Detta går att diskutera i all oändlighet. vad är egentligen okey? Vad är att gå för långt?
Många hånar människorna bakom konstverken för hur de inte skapar något eget, en del andra skrattar bara åt det hela men många ignorerar det bara för att de inte vill att man skall kunna håna dem, man låtsas att det helt enkelt inte alls är så att You who stole my solitude har enorma likheter med Thunderstruck.
Eller att Stay Real/Look Sweet har snott sitt gitarr-riff rakt av från 10ccs Art for Art's Sake.
Man blundar helt enkelt.
Men varför blunda? Varför ignorera konstens dimensioner bara för att den har likheter med andra saker? Varför begränsa sina tankar så enormt?

Det är sökandet efter det unika som hämmar människor, det är när vi måste ha något eget, måste ha något speciellt som allt dör. Sålänge skaparna är ärliga mot sig själva och sann i förhållandet mellan sig själv och konsten så är det unikt.
Det finns ingen som har skapat någonting. Det fanns redan där från början, i förhållandet mellan tonerna och öronen. Allting finns redan, det är bara det att det är få människor som klarar av att ta fram de där melodierna.
Det unika ligger i hur du presenterar det du visar upp, vilka intentioner du har med konstverket och hur du själv ser på det. Det är när du själv anser dig funnit ett förhållande som fungerar som du har funnit det unika.


Don't give me that crap

49935-257
Jag är en elak människa när jag är trött.

Egentligen skulle jag ha varit i Malmö nu men det sket ju sig såklart. Skall muppjobba imorgon och vara ledig på tisdag. Kunde vart i Malmö tills på tisdag om allt bara gått som planerat men nejnej, glöm det.
Nu ska jag lyssna lite på Sunflower Caravan och se om maten är färdig strax.

From Paris to Berlin and every disco we get in...

Då var jag hemma från naziland och sitter än en gång och funtar på hur sjukt tråkigt det faktiskt är i Göteborg. Även om jag är extremt fördomsfull och ogillande ang. Tyskland så kunde jag inte låta bli att älska gamla östBerlin. Hittade ett mysigt litet Simpanaktigt fik där jag åt helt underbara italienska mackor.
Men det jag inte kunde låta bli att slås av var hur sjukt skabbigt och skitet allting var, men nånstans i smutsen så fann jag något som tilltalade mig.
Såg Ark i Berlin också, bra konsert, träffade Christian och hade trevligt.
Kände mig en aning dum dock eftersom jag drog rätt snabbt efter konserten, var runt på klubben en halvtimma  och snackade lite lätt med folk tills vakterna tyckte att det var nog och att alla skulle dra ut därifrån sen ringde jag en taxi och åkte hem till mitt hotell. Även om det var fettiskrogen brevid som alla skulle till.
Borde kanske inte gjort det utan ens ett hejdå men allvarligt talat så höll jag på att falla ihop av trötthet hela tiden.
We'll see each other later.

Unfortunately, it's true

History, history repeats itself, but I,
I just never learn

Your mistake was giving me your heart to break

Still I miss you so, I just can't let you go
I hold you not to blame
I might as well, I might as well, I might as well give in
Oooh take me back into your heart, let me in with the sound of your tears
Hopelessness and I'm the only one who wants it back, don't you know that I love you still

I have been terrified of changes, cause I've built my life around you
Then I suppose all good things are born to die, still I miss you so...


I've got nothing to do and I'm glad 'bout it

Jaha, nu sitter jag här i skolan igen och gör det jag alltid gör när jag är här - ingenting.
Vi har fotolektion men jag skall fota i helgen så jag kan inte arbeta nu, dock gör inte mina kära lata kasskamrater det heller och de borde faktiskt jobba.
Hur gick det nu igår? Jo jag sydde om byxorna och blev för en gång skull nöjd med mitt hantverk.
Jag färgade om håret och lyckades undkomma alla färgfläckar man råkar ut för när man kladdar omkring.
Jag städade laaagom mycket inne på toaletten.
Och jag lyckades packa ner en del kläder, dock saknas väldigt mycket, men jag ska nog hinna packa ner det den korta stund jag hinner hem mellan skolans slut och när det är dags att åka.

image256
Här är världens bästa fotolärare, våran lilla Börje!

Come a little bit closer and put your hand in front of your face...

Okey, nu är jag arg. Riktigt arg.
Jag gick igår förmiddag till skomakaren i Lerum och lämnade in min älskade svarta pumps för lagning.
Just denna skomakaren är de som fått laga dessa skor förra gången och då blev jag riktigt nöjd, skorna var i som i nyskick, ja iochförsig så köpte jag dem på Myrorna, men de var helt nya därinne också.
Iallafall, mamma hämtade dem innan hon kom hem idag och så när vi tar upp dem ur påsen så det enda om kommer ur min mun är "Vadfan är det här?"
Och det är vad man kan säga om det vi fick se.
Klacken är 2-3cm för kort.
För kort.
Och när man ställer dem på en plan yta för att se om det finns nån tanke bakom det hela så
1. Skon står inte på hela klacken utan bara den yttersta spetsen nuddar ytan vilket betyder att de kommer slitas ner extremt snabbt och jag kommer antagligen ramla ett par gånger.
2. Hela främre skodelen lutar uppåt. Vilket betyder att jag kommer se ut som nån ur "Tusen och en natt".
3. De lutar dessutom åt sidan. Grattis.
Detta såg jag efter cirka 5 sekunder utav samspel mellan mig och skorna. Även min lillasyster som inte satt sin fot i ett par högklackade skor såg ut som ett stort frågetecken när jag visade henne skorna.
På allt detta, på detta skitjobb, så har människorna mage att kräva 250kr.
Jag kan för fan köpa mig ett par nya pumps för 250kr.
Jag förstår inte för mitt liv hur en yrkesman med all yrkesheder har hjärta att släppa ifrån sig ett sådant totalt skitjobb. Jag förstår det inte.

Imorgon är det jag som går och kräver pengarna tillbaka.
Och tyvärr, köper nya skor. Jag älskade de där skorna, men nu är de döda.

If you give me that piece of poetry I wont hurt you, I will just love you. Too.

Sandra Hellstenius borde i detta nu sy om ett par byxor.
Sedan borde hon färga om håret.
Därpå är det dags för rensning utav toalettarktikelsskåpet.
Och efter det skall hon packa eftersom hon åker till Berlin imorgon.
Men vet ni vad hon gör? Jo hon sitter och lyssnar på The Killers och surfar runt på Facebook.

Jag är så bra på att prioritera.
Det kommer sluta med - inget städande, färgning av håret ikväll 23.30, packning imorgon på morgonen och där på morgonen kommer jag inse att jag glömt sy om byxorna.

RSS 2.0