Hit skall då jag när jag åker till Berlin.

Jag kommer hata att vara där, jag kommer få en emotionell överdos och vilja åka hem varenda sekund. Men jag måste åka dit ändå. Dock har Checkpoint Charlie inte så mycket att göra med mina personliga problem.
Biljetterna är köpta och hotell bokat, jag kan inte ångra mig.
Och jag gör bäst i att komma dit och vara så nära som möjligt för att komma över mina problem.
Alla år i skolan då man fått diskutera Andra Världskriget. Alla uppsatser man har fått göra.
Alla timmar då jag suttit i ett hörn och gråtit och vägrat vara med. Varje ny lärare som man har fått berätta hela historien för. Hur de försökt få mig att berätta inför mina klasser.
Jag kommer bryta ihop totalt när vi är därnere så jag gör bäst i att inte sminka mig. Det kommer ändå vara utsmetat över hela ansiktet.