För exakt en vecka sedan var jag på releasefest för Ammotrack. Jag var modig och ocool nog att vara ute på krogen själv. Dessutom kunde jag släppa på min annars så stenhårda image, jag gick ut i bekväm indieutstyrsel. Inget tjafs. Converse tillochmed.
Lite panik inföll sig dock när jag inte fick tag i Martin, som skulle vara där för att fotografera bandet ifråga. Så själv och bekväm ville jag ju inte vara. Egentligen.
Anyhow, jag gick till baren och beställde en öl för att sedan gå och sätta mig.
När arslet väl hade funnit underlag att vila sig mot så satt jag och funderade. Tittade på människor. Filosoferade.
Efter lite för mycket hjärnverksamhet så slutade jag tänka helt och försvann totalt.

Då kommer det fram en kille till mig.
Sätter sig bredvid mig.
Inte ett ljud.
Flyttar nära, så nära att hans lår nuddar vid mitt.
Han tittar in i mina ögon.
Fortfarande inte ett ljud.
Jag ler och tittar frågande.
Tanken "Är han dum i huvudet?"  hinner passera men jag ler ändå.

Han öppnar munnen. Stänger den. Tittar osäkert.
"Alltså. Om jag inte hade druckit såhär mycket så hade jag aldrig vågat gå fram och prata med dig" kommer ur hans mun och min tidigare tanke bekräftas samtidigt som jag inte förstår ett skit.
"Du ser väldigt elak ut. Som om du skall slå till mig bara för att jag försöker prata med dig."
Han tittar försiktigt ner i sitt glas och låter luggen falla ner som en ridå som skall beskydda honom.
"Kylig, bättre och ointresserad."

Och jag har inget svar. Vad ska jag säga? Tack passar inte direkt in.
I halvchock sitter jag där och försöker klämma ut något vettigt men det slutar med att jag bara säger "Jaha."
JAHA.
Killen gick direkt efter mitt vältaliga svar.
Han kissade väl ner sig av rädlsa.