Mitt liv kan gå och ta sig i arslet.
Det händer så mycket hit och dit och upp och ner att jag inte ens fattar hälften.
Jag försöker fatta, fast det gör jag inte alltid utan hänger bara på. Det är det smartaste och bästa jag kan göra även om jag inte vet vad jag gör.
Det blir dock roligast så. Faktiskt.
Men snälla mig själv, jag måste ta det lugnt och för en gångs skull ha full koll på läget., pfft, full koll på läget har jag inte haft sen jag gick i mellanstadiet.
Och jag tror inte jag kommer ha någon koll på ett skit förrens jag är en gammal tant som bakar bullar åt barnbarnen.
Bara att acceptera helt enkelt.