Jaja, här kommer en ny sammanfattning om Bydalen, visserligen inte alls i närheten lika lång som den andra men det är som det är.

Det hela började på lördagen då vi åkte med bussen klockan 7 på morgonen och när Marcus kommer på bussen kommer han på alla de tusentals saker han glömt hemma :P Men han överlevde som tur var utan dem :P Bussresan gick riktigt smidigt (12 timmar) och vi stannade i Filipsstad på en mack, där köpte vi lite fika och sånt, för mig blev det en korv och en liten chokladbit, hade ju saker med mig hemifrån.
Men det bästa var ändå Filipsstadstidningens löpsedel (bild kommer senare)
”Politiker tar strid mot OLWs jättepåse. Kerstin kan höra kantareller sjunga.”
Stooor stad med mycket nyheter!

När vi äntligen kom från till Arvesunds bygdegård så sa jag till Åsa att vi skulle ligga längst ut mot väggen på scenen (tjejerna på scenen, killarna på golvet. ca 8 tjejer och 30 killar)
Men hon ville inte det, jag höll fast vid vad jag sa eftersom Marcus skulle ju ligga nedanför, hon fattade inte detta men tillslut vann jag.
Hallå?! Borde inte hon vilja ligga nära Marcus? Det är ju hennes pojkvän!
Hon kan inte vart så dum att hon inte fattade.

Första dan i backen började med att jag fick byta pjäxor, de jag hyrt först höll på att mörda mina fötter :P
Sen bar det iväg, jag insåg snabbt att jag inte klarade det här med slalom så bra… HobbE tog mig till barnbacken och så tränade jag där ett tag sen så gick det riktigt bra :D
Sen åkte jag på för fullt i de vanliga backarna och allt var perfekt.
Tills jag skulle åka med Marcus, Åsa och Daniel, för det första så fastnade jag i ankarliften och släpades med en bit sen så helt plötsligt kom panikångesten igen så jag sa till de andra att de kunde åka, de verkade inte förstå vad jag menade men när jag tittade länge på Marcus så förstod han, han är den enda som vet hur det egentligen står till och de åkte iväg.
Jag satt där ett bra tag sen började jag gå ner för backen bredvid (Bäckenravinen heter den) och jag fattar inte att folk åker ner för den backen frivilligt!! Mitt i skogen och hemsk som F-N! När jag äntligen kom ner (det tog ett bra tag att gå) så skyndade sig alla för att säga till Marcus, han hade tydligen fått för sig att han skulle upp med skoter och hämta mig.
Jag är inte så handikappad. :P

Daniel + Granar = Dålig idé
Det är nått jag fått lära mig under veckan, så många träd han kört in i oc så många han fått mellan benen!!

Hele veckan har varit skitkul, blev sjuk det två sista dagarna så jag inte kunde vara med i backen men det är ju inte det som är det viktigaste ändå…

När vi åkte hem på fredag-lördag natt/förmiddag så satt jag länge och tänkte tillbaka på allt roligt under veckan men det var en sak som bekymrade mig, jag kanske överdriver och så, ser för mycket eller nått men…
Alltså, han är en prydnad, det är vad han är. En mycket vacker och fantastisk prydnad, men det är inte mycket mer han verkar vara. Nån att hålla i handen, nån att visa upp för alla andra. En pojkvän för omvärlden.
Kan han inte förstå? Kan inte hon förstå innan han förstår? Hon måste göra det! Så hon kan fixa det hela, så allt blir bra. Jag kan inte lösa allting.

Åhh, jag blev faktiskt för första gången arg på Åsa på hemresan, vi åkte vid 2 på natten och alla somnade direkt men Marcus skulle hålla sig vaken till vi kom ut på Inlandsbanan där det var bättre och lugnare väg så han kunde lägga sig på bussgolvet.
Jag vaknade upp vid 3 och såg helt plötsligt att han var borta, jag tittade ner på golvet och såg att han låg där, han hade endast jackan som överdrag (nästan ingen hade täcke/sovsäck med sig i bussen men eftersom jag var sjuk hade jag både täcke och filt) jag såg att han frös så jag krånglade av mig filten och la den om honom så han kunde sova gott.
Jag somnade om igen och vaknade väl en 1½ timma senare igen av min hosta och när jag skulle ha tag i min vattenflaska så såg jag att filten var borta, Åsa hade tagit den! Först tänkte jag ”jaha, han har gett den till henne, det var väl snällt”
Men sen när Marcus vaknade och satte sig bredvid mig (Åsa låg på deras säte och sov) så frågade jag om det ändå inte var så kallt.
Han ”Jovisst var det kallt, var det du som la filten över mig? Tack så mycket :)”
Jag ”Ja, det var jag, men du gav den till Åsa sen?”
Han ”Nej”
Jag ”Tog hon den?!”