Stressigt? Nejdå.

Somnade 4 imorse.
Gick upp 6.30.
Åkte till Vänersborg.
Åkte med Sofia och hämtade Oskar i Örebro.
Var i Borlänge 14.40.
Fick rumskort 14.50.
Pressinchekning 14.59.
Rockfotomöte 15.00.
Uppackning och allmänt skit.
Recensera Petter 15.45, färdigspelad 16.45.
Rockfotstudion, galna fans till The Hives. En lediga timma way gone.
18.00 färdigskrivet om Petter.
Run, run, run till nästa, och nästa, och nästa.

Stressigt? Nejdå.

Jag skall lägga mig ner snart. Bara för en stund.

HAHA, gick ni på den lätta?
Vi är ju råcoolast. And we'll kill you with a wink of an eye.

Det här är Emma.
Hon är inte sådär skev i verkligheten.
Bara nästan.
Emma är världens bästa. Utan henne skulle jag inte klara mig.
Hon är den där som förstår när ingen annan förstår, och hon skrattar åt det. 
Hon är den där som skrattar lika hysteriskt som jag gör.
Det är hon som jag kan ligga på golvet med och låtsas att jag är en död hund.
Hon är precis lika bisarr och icke-PK som jag är.
Hon är snällast och finast även om hon fullständigt låtsas om att hon inte är det. För hon är ju cool. Precis som jag.
Fast vi är mesar. Riktiga jävla mesar.
Bara så ni vet det.
Jag kände för att berätta det.

Jag gillar inte att packa.
Jag är så urbota dålig på det.
Egentligen vill jag ha med mig hela min garderob, ni vet, sådär utifall att.
Jag vill inte råka ut för situationen "oj, de leggingsen hade vart så snygga till den här tröjan", för jag börjar gråta i sådana situationer.
Jag vill inte äga kläder. Jag vill ha som ett slags bibliotekskort.
Bara att gå in och låna det man vill ha för dagen. Aldrig behöva bekymra sig.

Nog om totalt oviktiga saker!

Jag skall till Borlänge på torsdag. Eller, imorgon är det ju faktiskt men som trogen nattuggla så är den nya dagen inte förrens man har sovit. Vare sig man går och lägger sig 9 på kvällen eller 9 på morgonen.
Ringde iallafall till morfar och såg till att han hämtar mig på söndag.
När Emma mailade om Peace & Love så blev jag så glad. Jag älskar den festivalen över allt annat.
Även om de inte ens har de bästa banden, jag menar, inget slår ju Arvika iår, eller hur?

Äh fan. Det blev oviktigt snack ändå ju.
Nu ska jag sätta mig och jobba med lite bilder som måste vara färdiga imorgon.
Egentligen vill jag bara se på Dharma & Greg på 6:an och käka glass.

Jag är lika intressant som en gnu ibland.

Idag var det packande, mailsvarande och träff med Emelie som gällde.
Jag och Emelie planerade vår Arvikavistelse. Det kommer bli mysigt. Så länge det inte regnar, då kommer jag springa runt och skrika och vara arg. Omvänd regndans.

Igår var en mycket trevlig dag.
Dock startade den ej så mysigt då jag knappt kunde sova alls. Värme likt den på Haiti och den tilltäppta näsan jobbade tillsammans för att hålla mig vaken.
När jag väl vaknade för att börja göra mig iordning för dagens trapatser så ringer Emma och säger att hon är försenad och att vi måste senarelägga allt som skall göras.
Inte mig emot, jag blev glad och gick raka vägen till sängen för att få till en timmas extra sömn. Yay.

Väl på Liseberg så mötte vi upp killarna i det vackra bandet Kid Down för att sedan gå in i en helt öde nöjespark. Det var lite kusligt men ändå nervkittlande att veta att vi var lika coola som Michael Jackson.
Det var mycket roligt att ha en fotografering på Liseberg då fotograferingen varvades med att åka roliga karuseller.

När vi väl var klara så åkte vi hem till bandets lägenhet och tittade på fotbollen, tyvärr vann Spanien och jag är nu tvungen att sura i minst en vecka.
Och sen upptäckte vi att killarna var featured i en slashnovell på LiveJournal. Haha. Fans är ju så underbara ibland.
När kvällen led mot sitt slut så åkte jag och Emma hem till Gråbo för att somna direkt, jag var så ofantligt trött, tror inte jag vart så trött på år och dar.


Vettigaste bilden från igår? Haha.
Jag förstår mig inte på folk som gör sånt där på riktigt. Och verkligen vill ha T-shirten, muggen eller vadfan man nu väljer att få det printat på.
Men nu kommer ju nån bli lycklig iallafall...

Det är fullt krig i vår trädgård. I grannens trädgård. På vår uppfart. På grannens uppfart.
Grannpojkarna har fest.
Jag, som har en jävla massa att göra imorgon har inte tid för fest denna midsommarafton utan har tittat på Rain Man och käkat godis har följt hela händelseförloppet. Runt 20 hörde man musik. Man kunde lista ut att det var en 8-10 pers som satt ute på verandan.
vid 22 så blev min fader lite sur då basen i deras musik hade blivit så hög att vår soffa skakade. Klientelet hade ökat till festantal.
Sedan, under hela Rain Man andra hälft så började ljuden bli mer och mer aggressiva och tillslut var det fullt kaos. Folk överallt.
Som vanligt, när man har fest så kommer det ju en jävla massa oinbjudet folk. Som skiter i att man låst dörrar och säger nej. Slagsmål åt alla håll.
Min far, som är som han är, går raka vägen ut och skriker och har sig, ringer polisen och det ena med det andra.
Grannpojkarna verkade rätt glada över att min far var hemma så att han kunde avstyra det hela.
De tre tillsammans fick alla idioter bortkörda.

--------

Nu har föräldrarna kommit hem.
Ännu en granne, han kan vara runt 25 år nånting, står ute och snackar med pojkarna, min far och föräldrarna.
När han skall gå så säger han;
Till min far; Det var jävligt bra gjort utav dig.
Till grannpojkarnas far; Du har mycket att prata om imorgon.
Den yngre pojken vars vänner var de värsta; Dig tycker jag jävligt synd om.
Den äldre pojken; Dito.


Och vet ni vad? Jag tycker också jävligt synd om dem.
Men nu ska jag käka lite mer godis och se på Tequila sunrise på TV3.

Nu borde jag ju göra en sån där, ni vet, summering. Utav Hultsfred 2008.
Känner att det börjar bli lite sent för det, snart är det ju dags för annat.

Men iallafall.
Sanning och Konsekvens måste vara det roligaste som finns att sysselsätta sig med i en bil påväg till Hultsfred. Hemligheter, hemligheter och hemligheter avslöjades.

Presstältet borde gå och dö som tyckte att det skulle stänga redan vi 02.00 även fast spelningar började så sent som 03.45, jag menar, vemfan tänkte där? Det är faktiskt inte så peppt att behöva gå upp tidigt för att göra gårdagens sista recensioner.

Våra hus var helt fantastiska. Fyrbäddsstugor mitt på området. Vi var instängslade mellan två campingställen och det var lite läskigt att se djuren på andra sidan gallret.
Vi var 6 pers i vårt hus. Och inte en enda snarkade. Hallelujah.
Eller så sov jag så hårt att jag inte märkte att folk snarkade?

Människorna var de finaste jag träffat. Alla var jättetrevliga och fina. Fast bara Rockfoto var fina.

Musiken var riktigt bra. Fick se det mesta jag ville se. Fick en liten tår i ögat när jag, precis innan de gick på scen, insåg att jag inte skulle få se Babyshambles. Men jag funtar lite på en resa till Storbritanninen om ett tag så jag får väl passa in det med konsert helt enkelt.
Hästpojken var det enda bandet jag hann se som jag inte hade jobb på.
Kajsa rådissade dem i sin recension och jag blev lite sur. Men jag förstår henne till fullo. Antingen gillar man eller så gör man det inte.
På tal om dissningar så blev jag ledsen då jag behövde säga att Those Dancing Days spelning var skit. För de gör så sjukt bra musik. Och de ska tydligen vara jättebra live. Men inte den här gången.
Jag skall försöka hinna se dem på free-time i Borlänge istället. För jag gillart.

Spriten var asdyr backstage så det blev Viktor och Björn som fick lida när alla snodde utav dem. Annars kan man ju DJa också. Då slipper man betala.

DJkvällen var mycket lyckad, dock gillar jag inte att det var på Paradiset, en utav serveringarna, då många underåriga drogs till vår fantastiska musik men fick stora nobben då de inte fick komma in.
Jag gissar på att jag fastnat på minst 1562343 bilder där jag ser ut som en fet kossa då silver-lamétyg inte lämpar sig till att ha på sig då man fotograferas underifrån.

Jag är även jävligt dålig på att dansa.



Och sen så tog jag världens finaste bild på Oscar, Kajsa, Max och Olle.
Oscar är lite sur för att jag tog en sådan fin bild. "en fucking skribent" as he said. Men jag är ju inte bara skribent. Jag är ju fotograf i grund och botten. That's my thingy.

Idag när jag satt på kära Swebus (hello, Bus4You, dags att köra malmö-gbg nuu) så räknade jag lite på vad för festivaler jag skall på den här sommaren. Och det blev en liten mysig lista faktiskt;

Hultsfredsfestivalen 12-14 Juni (plus kringdagar) - Avklarad
Peace & Love 26-28 Juni (plus kringdagar)
Arvikafestivalen 3-5 Juli (plus kringdagar)
Möllevångsfestivalen 25-26 Juli
Putte I Parken 31 Juli-2 Augusti (plus kringdagar)
Way Out West 7-9 Augusti
Malmöfestivalen 15-22 Augusti (plus kringdagar)

Notera att jag efter ett tag insåg att videon i förra inlägget är det vackraste jag sett. Jag kan inte förklara men jag blir alldeles varm i hjärtat utav att se den. Styrka och personlighet.

Nu är jag i Göteborg igen. Det känns ju lite lustigt.

Om jag inte är helt blind och dumihuvudet så står Ebba von Sydow precis utanför presstältet.
Jag känner mig lite glad för jag är mycket snyggare klädd än henne idag. Inte för att det var någon sådär wow-överraskning men ändå.
Fast hon ser söt ut. En sån där man bara vill krama för hon är så liten och gullig.

Backstage är för övrigt i  förlamning nu när Sverige förlorade mot Spanien med vinstmålet i sista minuten. Ingen är glad, ingen är pepp. Men nu skall jag glo lite på Those Dancing Days och försöka få upp humöret igen.

Sverige gjorde just mål och här på Hultan låter det som ett bombanfall.

Lördag på Hultsfred, folk börjar se slitnare och slitnare ut, förutom Partypatrullen a.k.a The Cool Kids from Rockfoto som gick och lade sig runt 5-6 imorse.
Herr Jesper Frisk dök inte upp förrens vid 9, efter att ha vart på en fest i Metrohuset. Han hade även med sig fotografen från Metro som somnade på en fotoväst på golvet. (Notera att det fanns tillräckligt med sängar så att han skulle fått en också.)

För tillfället så skriver jag ihop frågor inför intervjun med Firefox AK som jag skall ha om drygt en timma.
Och så borde jag skriva recensionen utav Atmosphere feat. Brother Ali men jag känner mig inte alltför pepp på det. Inte för tillfället. Skall nog dra och fixa mig lite frukost nu. Sen recension.

Har precis sett Billie The Vision & The Dancers och har lyckats knåpa ihop recensionen på 15 minuter!
Joel Alme om ungefär en kvart. Tjoho.

Idag såg jag det första bandet jag faktiskt ville se och som jag ej recenserade (om man räknar bort de 10 minuter jag hann se Babyshambles) - Hästpojken. Jag var lycklig och jag var glad. Nu skall jag nog gå.
Och här kommer en bild på Olle som beskriver hur alla fotografer ser ut här i presstältet;



Max Adolfsson är tagit den fina bilden och den ligger på Rockfotobloggen, där ni kan läsa än mer om vad vi pysslar med här på Hultsfredsfestivalen.

Jag är så sjukt trött att jag vill avlivas snart.
Skulle gått och lagt mig för en timma sen men människorna som för tillfället hade nycklarna var way gone. Vilket också betyder att jag knappt har kläder på mig. Så jag fryser som fan.
Nu skall jag svänga förbi Markus igen och sen gå ner till Atlantis och glo på Jimmy Eat World för att sedan springa till Jaguar Love och sen recensera fort som fan och sen - sova.

Sveriges journalistelit är fula. Väldigt fula.
Bara så att ni vet.

Igår hade vi fest på Udden här på Hultsfredsfestivalen och så kass som jag är så kunde jag ej bidra med någon musik (jag skyller allt på datorn) men då insåg Emma vad jag kunde göra istället - dansa på högtalaren!
Said and done, Sandra på högtalaren!
Efter ett tag blev min klädsel för varm och jag tog av mig min stora, svarta skjorta och under detta finns ett par svarta tights och en silverbody med halterneck.
Publiken blev all crazy och kameror kom fram ur var mans ficka.
Inte bara publiken gillade, även mina kära, underbaar kollegor hjälpte till med fotografering all the time.
Fast jag ser ut som en fet kossa eftersom grodanvinkel + lamétyg inte blir hett någonstans.

Sedan startade vi vår egna fest med Jespers ord "Det är bara idag vi kan vara fulla så nu jävlar."
And you can figure out the rest by yourself.
Jag, Jesper, Annika, Magnus och Viktor landade tillsist på fest i Bad Taste Records hus. Där bler vi Svenska Fans-målade viket resulterat i en mycket udda sminkning idag.

Imorse mådde vi bra. Eller, ja. Typ. Man hinner inte tänka efter här på Hultsfredsfestivalen helt enkelt.
Kommer precis från en intervju med Rooney (my gosh, my gosh, my gosh) och skall om exakt 15 minuter se Markus Krunegård och recensera hans spelning. Dock skall jag även recensera Rooney, vars spelning startar innan Krunegård har slutat spela. High five för mig...