From Paris to Berlin and every disco we get in...
Då var jag hemma från naziland och sitter än en gång och funtar på hur sjukt tråkigt det faktiskt är i Göteborg. Även om jag är extremt fördomsfull och ogillande ang. Tyskland så kunde jag inte låta bli att älska gamla östBerlin. Hittade ett mysigt litet Simpanaktigt fik där jag åt helt underbara italienska mackor.
Men det jag inte kunde låta bli att slås av var hur sjukt skabbigt och skitet allting var, men nånstans i smutsen så fann jag något som tilltalade mig.
Såg Ark i Berlin också, bra konsert, träffade Christian och hade trevligt.
Kände mig en aning dum dock eftersom jag drog rätt snabbt efter konserten, var runt på klubben en halvtimma och snackade lite lätt med folk tills vakterna tyckte att det var nog och att alla skulle dra ut därifrån sen ringde jag en taxi och åkte hem till mitt hotell. Även om det var fettiskrogen brevid som alla skulle till.
Borde kanske inte gjort det utan ens ett hejdå men allvarligt talat så höll jag på att falla ihop av trötthet hela tiden.
We'll see each other later.
Men det jag inte kunde låta bli att slås av var hur sjukt skabbigt och skitet allting var, men nånstans i smutsen så fann jag något som tilltalade mig.
Såg Ark i Berlin också, bra konsert, träffade Christian och hade trevligt.
Kände mig en aning dum dock eftersom jag drog rätt snabbt efter konserten, var runt på klubben en halvtimma och snackade lite lätt med folk tills vakterna tyckte att det var nog och att alla skulle dra ut därifrån sen ringde jag en taxi och åkte hem till mitt hotell. Även om det var fettiskrogen brevid som alla skulle till.
Borde kanske inte gjort det utan ens ett hejdå men allvarligt talat så höll jag på att falla ihop av trötthet hela tiden.
We'll see each other later.
Unfortunately, it's true
History, history repeats itself, but I,
I just never learn
Your mistake was giving me your heart to break
Still I miss you so, I just can't let you go
I hold you not to blame
I might as well, I might as well, I might as well give in
Oooh take me back into your heart, let me in with the sound of your tears
Hopelessness and I'm the only one who wants it back, don't you know that I love you still
I have been terrified of changes, cause I've built my life around you
Then I suppose all good things are born to die, still I miss you so...
I've got nothing to do and I'm glad 'bout it
Jaha, nu sitter jag här i skolan igen och gör det jag alltid gör när jag är här - ingenting.
Vi har fotolektion men jag skall fota i helgen så jag kan inte arbeta nu, dock gör inte mina kära lata kasskamrater det heller och de borde faktiskt jobba.
Hur gick det nu igår? Jo jag sydde om byxorna och blev för en gång skull nöjd med mitt hantverk.
Jag färgade om håret och lyckades undkomma alla färgfläckar man råkar ut för när man kladdar omkring.
Jag städade laaagom mycket inne på toaletten.
Och jag lyckades packa ner en del kläder, dock saknas väldigt mycket, men jag ska nog hinna packa ner det den korta stund jag hinner hem mellan skolans slut och när det är dags att åka.
Här är världens bästa fotolärare, våran lilla Börje!
Vi har fotolektion men jag skall fota i helgen så jag kan inte arbeta nu, dock gör inte mina kära lata kasskamrater det heller och de borde faktiskt jobba.
Hur gick det nu igår? Jo jag sydde om byxorna och blev för en gång skull nöjd med mitt hantverk.
Jag färgade om håret och lyckades undkomma alla färgfläckar man råkar ut för när man kladdar omkring.
Jag städade laaagom mycket inne på toaletten.
Och jag lyckades packa ner en del kläder, dock saknas väldigt mycket, men jag ska nog hinna packa ner det den korta stund jag hinner hem mellan skolans slut och när det är dags att åka.
Här är världens bästa fotolärare, våran lilla Börje!
Come a little bit closer and put your hand in front of your face...
Okey, nu är jag arg. Riktigt arg.
Jag gick igår förmiddag till skomakaren i Lerum och lämnade in min älskade svarta pumps för lagning.
Just denna skomakaren är de som fått laga dessa skor förra gången och då blev jag riktigt nöjd, skorna var i som i nyskick, ja iochförsig så köpte jag dem på Myrorna, men de var helt nya därinne också.
Iallafall, mamma hämtade dem innan hon kom hem idag och så när vi tar upp dem ur påsen så det enda om kommer ur min mun är "Vadfan är det här?"
Och det är vad man kan säga om det vi fick se.
Klacken är 2-3cm för kort.
För kort.
Och när man ställer dem på en plan yta för att se om det finns nån tanke bakom det hela så
1. Skon står inte på hela klacken utan bara den yttersta spetsen nuddar ytan vilket betyder att de kommer slitas ner extremt snabbt och jag kommer antagligen ramla ett par gånger.
2. Hela främre skodelen lutar uppåt. Vilket betyder att jag kommer se ut som nån ur "Tusen och en natt".
3. De lutar dessutom åt sidan. Grattis.
Detta såg jag efter cirka 5 sekunder utav samspel mellan mig och skorna. Även min lillasyster som inte satt sin fot i ett par högklackade skor såg ut som ett stort frågetecken när jag visade henne skorna.
På allt detta, på detta skitjobb, så har människorna mage att kräva 250kr.
Jag kan för fan köpa mig ett par nya pumps för 250kr.
Jag förstår inte för mitt liv hur en yrkesman med all yrkesheder har hjärta att släppa ifrån sig ett sådant totalt skitjobb. Jag förstår det inte.
Imorgon är det jag som går och kräver pengarna tillbaka.
Och tyvärr, köper nya skor. Jag älskade de där skorna, men nu är de döda.
Jag gick igår förmiddag till skomakaren i Lerum och lämnade in min älskade svarta pumps för lagning.
Just denna skomakaren är de som fått laga dessa skor förra gången och då blev jag riktigt nöjd, skorna var i som i nyskick, ja iochförsig så köpte jag dem på Myrorna, men de var helt nya därinne också.
Iallafall, mamma hämtade dem innan hon kom hem idag och så när vi tar upp dem ur påsen så det enda om kommer ur min mun är "Vadfan är det här?"
Och det är vad man kan säga om det vi fick se.
Klacken är 2-3cm för kort.
För kort.
Och när man ställer dem på en plan yta för att se om det finns nån tanke bakom det hela så
1. Skon står inte på hela klacken utan bara den yttersta spetsen nuddar ytan vilket betyder att de kommer slitas ner extremt snabbt och jag kommer antagligen ramla ett par gånger.
2. Hela främre skodelen lutar uppåt. Vilket betyder att jag kommer se ut som nån ur "Tusen och en natt".
3. De lutar dessutom åt sidan. Grattis.
Detta såg jag efter cirka 5 sekunder utav samspel mellan mig och skorna. Även min lillasyster som inte satt sin fot i ett par högklackade skor såg ut som ett stort frågetecken när jag visade henne skorna.
På allt detta, på detta skitjobb, så har människorna mage att kräva 250kr.
Jag kan för fan köpa mig ett par nya pumps för 250kr.
Jag förstår inte för mitt liv hur en yrkesman med all yrkesheder har hjärta att släppa ifrån sig ett sådant totalt skitjobb. Jag förstår det inte.
Imorgon är det jag som går och kräver pengarna tillbaka.
Och tyvärr, köper nya skor. Jag älskade de där skorna, men nu är de döda.
If you give me that piece of poetry I wont hurt you, I will just love you. Too.
Sandra Hellstenius borde i detta nu sy om ett par byxor.
Sedan borde hon färga om håret.
Därpå är det dags för rensning utav toalettarktikelsskåpet.
Och efter det skall hon packa eftersom hon åker till Berlin imorgon.
Men vet ni vad hon gör? Jo hon sitter och lyssnar på The Killers och surfar runt på Facebook.
Jag är så bra på att prioritera.
Det kommer sluta med - inget städande, färgning av håret ikväll 23.30, packning imorgon på morgonen och där på morgonen kommer jag inse att jag glömt sy om byxorna.
Sedan borde hon färga om håret.
Därpå är det dags för rensning utav toalettarktikelsskåpet.
Och efter det skall hon packa eftersom hon åker till Berlin imorgon.
Men vet ni vad hon gör? Jo hon sitter och lyssnar på The Killers och surfar runt på Facebook.
Jag är så bra på att prioritera.
Det kommer sluta med - inget städande, färgning av håret ikväll 23.30, packning imorgon på morgonen och där på morgonen kommer jag inse att jag glömt sy om byxorna.
...and the great one he called Dolly Daggers
Jag vet inte riktigt hur jag skall förklara min frustration över helgen som kommer.
Jag har snackat med Ludde om att de skall spela i Göteborg ett bra tag och nu när de äntligen fått spelningar här (Perfekt/Fredag och Showdown/Lördag - båda på Henriksberg) så skall jag åka till Tyskland. Nemen se så trevligt.
Ni andra som befinner er i Götet i helgen borde iallfall gå och glo på dem!
De spelar med Kocky på fredagen och The Models på lördagen.
Lördagen hade ju vart perfekt. Folk kommer nog fundera lite med tanke på att Maja är trummis i båda banden.
Lyssna här och tryck igång Never Ending. Eller People Like You. Eller vilken låt som helst egentligen.
Dolly Daggers är ett sånt där band som bara ska ha skivkontrakt och fixade turnéer på en gång. De är helt enkelt så jävla bra att vi andra inte ens behöver bry oss, det är bara att njuta.
Jag har snackat med Ludde om att de skall spela i Göteborg ett bra tag och nu när de äntligen fått spelningar här (Perfekt/Fredag och Showdown/Lördag - båda på Henriksberg) så skall jag åka till Tyskland. Nemen se så trevligt.
Ni andra som befinner er i Götet i helgen borde iallfall gå och glo på dem!
De spelar med Kocky på fredagen och The Models på lördagen.
Lördagen hade ju vart perfekt. Folk kommer nog fundera lite med tanke på att Maja är trummis i båda banden.
Lyssna här och tryck igång Never Ending. Eller People Like You. Eller vilken låt som helst egentligen.
Dolly Daggers är ett sånt där band som bara ska ha skivkontrakt och fixade turnéer på en gång. De är helt enkelt så jävla bra att vi andra inte ens behöver bry oss, det är bara att njuta.
Fruits and people can be bought with dollars
Jatack, gärna för mig.
Varför är Emma på Brogatan och firar födelsedag när jag är i Göteborg och tråkar?
Jag får se till att fira henne rejält när jag åker hem nästa gång.
Ni andra kan ju gå in här och gratta henne.
Vi sa väl näsan?
Ondskan måste vara en av de bästa filmer som någonsin gjorts. Inte för sitt skådespel, inte för sina miljöer, nej inte ens för sitt manus.
Utan för de samhällsproblem och den samhällshistorik den behandlar. Hur den lindar in våra vardagliga politikproblem med auktoritärer och sedan lägger in dem i denna bisarra men autentiska skolmiljö.
Skolan skildrar vår värld, men det är bara så mycket påtagligare i skolan.
Hur makthavarna sitter bakom sina undersåtar och styr med järnhand utan att behöva röra ett finger themselves. Hur extremerna som hyllar sin ledare oftast är långt mycket grövre än sin ledare.
Vad sker när den trofaste undersåten inser att ledaren inte alls är så stark och extrem? Vad sker när han inser att han är starkare än sin ledare? Vad sker när besvikelsen lägger sig över en människa?
Detta tar de visserligen inte upp i "Ondskan" men denna tanke väcktes hos mig när jag tittade på filmen och såg samspelet kring Silverhielm och Dahlén. Silverhielm bygger upp sin stora och viktiga position men i själva verket är han bara rädd. Dahlén ser upp till Silverhielm och skulle göra allt för honom. Han anser att allt Silverhielm gör är det fulla rätta. Men det är Dahlén själv som drar allting för långt, det är han som som fan av Silverhielms styre som gör det brutala än mer omänskligt.
Och det mina vänner, det är bland det värsta som finns.
What a fucking good fuck I had last night! Fuck man, he really knewed how to fuckfuck me!
Nyduschad och oborstad
Igår kväll tittade jag på "Queer As Folk". Det påminde mig verkligen om varför jag älskar och hatar den serien.
Den är rätt skrämmande eftersom jag ser tre utav mina vänner i tre utav huvudkaraktärerna, de är inte lika till sättet men de är sjukt lika utseendemässigt.
Dessutom så är serien så tröttsam då ordet "fuck" måste vara det mest frekvent använda ordet i hela serien.
Jag funderar på att sätta mig och räkna nästa programs "fuck"-användande. Jag lär väl tappa bort mig efter 500 nånting. Och serien är inte direkt fördomsdödande heller. Om jag vore homofob och slog på TVn och det där programmet var på så skulle jag antagligen få för mig att gå ut och slå ner några gay's.
Den är iallafall för mig helt underbar om man kan se förbi alla klichéer och sexet.
Jag vet inte. "Queer As Folk" är mitt älskade hatprogram. Jag vill inte se det men jag är lite besatt.
Old friends never break up liksom.
Men det kanske tar 2 månadet innan jag ser ett nytt avsnitt, men det spelar ingen roll för jag kommer gilla det lika mycket då ändå.
När vi ändå håller på att stödja människor som dödar för dödandets skull så kan vi ju stödja George W Bush också
Igår var det alltså dags att visa sympati för folket och munkarna i Burma.
Jag såg röda tröjor överallt, dock inte en enda här i Lerum (moderata, självupptagna tråkmåsar) men som sagt, inne i Göteborg såg jag en hel del.
Detta gjorde mig först riktigt glad, det gav mig hopp om att folk faktiskt fortfarande bryr sig men det är människor som den här som får mig att återigen tappa hoppet;
En tjej och en kille ~18 står och pratar. Tjejen har en röd tröja på sig.
Killen: Värst vad fin du var idag!
Tjejen: Ja, idag ska man ha rött på sig för att visa att man stödjer regeringen i Kuba.
Killen: Öh... menar du inte Burma?
Tjejen: Javisst, Burma!
Killen: Regeringen i Burma? Är de inte de som skjuter ihjäl fredliga demonstranter?
Tjejen: Förlåt, jag menar Kuba!
Allvarligt talat, bara för att någon skickat dig ett mail eller ett SMS så behöver du inte följa det om du inte ens vet vad saken handlar om. Du dumifierar bara dig själv.
Men visst är det sött att människor försöker, det är det.
Men man känner att folk är bra lost in space.
Jag såg röda tröjor överallt, dock inte en enda här i Lerum (moderata, självupptagna tråkmåsar) men som sagt, inne i Göteborg såg jag en hel del.
Detta gjorde mig först riktigt glad, det gav mig hopp om att folk faktiskt fortfarande bryr sig men det är människor som den här som får mig att återigen tappa hoppet;
En tjej och en kille ~18 står och pratar. Tjejen har en röd tröja på sig.
Killen: Värst vad fin du var idag!
Tjejen: Ja, idag ska man ha rött på sig för att visa att man stödjer regeringen i Kuba.
Killen: Öh... menar du inte Burma?
Tjejen: Javisst, Burma!
Killen: Regeringen i Burma? Är de inte de som skjuter ihjäl fredliga demonstranter?
Tjejen: Förlåt, jag menar Kuba!
Allvarligt talat, bara för att någon skickat dig ett mail eller ett SMS så behöver du inte följa det om du inte ens vet vad saken handlar om. Du dumifierar bara dig själv.
Men visst är det sött att människor försöker, det är det.
Men man känner att folk är bra lost in space.
Let's pray that I won't kill you
Idag har jag bestämt mig för att avskriva mig från Multimediakursen jag går.
Jag vägrar bli behandlad på detta sätt längre, jag orkar helt enkelt inte med att arbeta med människor som är så inkompetenta och hånfulla.
Droppen var när jag idag satte mig och jobbade och sedan skulle trycka in min bärbara hårddisk i USB:et och hela datorn stängde ner sig när jag tryckte in USBsladden, jag fann först detta mycket konstigt, allt mitt arbete från dagen gick tyvärr förlorat men jag tänkte inte mer på det utan startade igång datorn igen varpå jag försökte än en gång att trycka in sladden och då svarade datorn på samma sätt.
Då insåg jag att det var teknikstudenterna som helt enkelt kodat om i datorn för att detta lilla jäv skulle hända.
Då jag brister ut i aggression över att de mixtrar om med alla datorer hela tiden så svarar min lärare med ett skratt och tycker att "det är bra att teknikarna är så uppfinningsrika". Han ger mig ett hatiskt leende och jag valde att gå ifrån lektionen och absolut inte återvända.
Tack för sympatin då jag slösat bort en hel dag på ingenting.
Tack för att du inte lärt mig ett skit.
Tack för att du skiter i oss.
Nej, lärare borde ha nån slags årskoll eller något likande, vad sägs om att en oberoende inspektör kollar alla lärare var 3:e år? Utan undantag? Och sparkar de som inte klarar sitt jobb? Ja, tack gärna.
Jag vägrar bli behandlad på detta sätt längre, jag orkar helt enkelt inte med att arbeta med människor som är så inkompetenta och hånfulla.
Droppen var när jag idag satte mig och jobbade och sedan skulle trycka in min bärbara hårddisk i USB:et och hela datorn stängde ner sig när jag tryckte in USBsladden, jag fann först detta mycket konstigt, allt mitt arbete från dagen gick tyvärr förlorat men jag tänkte inte mer på det utan startade igång datorn igen varpå jag försökte än en gång att trycka in sladden och då svarade datorn på samma sätt.
Då insåg jag att det var teknikstudenterna som helt enkelt kodat om i datorn för att detta lilla jäv skulle hända.
Då jag brister ut i aggression över att de mixtrar om med alla datorer hela tiden så svarar min lärare med ett skratt och tycker att "det är bra att teknikarna är så uppfinningsrika". Han ger mig ett hatiskt leende och jag valde att gå ifrån lektionen och absolut inte återvända.
Tack för sympatin då jag slösat bort en hel dag på ingenting.
Tack för att du inte lärt mig ett skit.
Tack för att du skiter i oss.
Nej, lärare borde ha nån slags årskoll eller något likande, vad sägs om att en oberoende inspektör kollar alla lärare var 3:e år? Utan undantag? Och sparkar de som inte klarar sitt jobb? Ja, tack gärna.
Jag såg en sak jag bara måååste ha! Hallå CRAVINGS! My gaad, gimmie those shoes! Awww!
Onödiga ord är inget som vi snålar med må jag säga. Senaste idiotin som jag stört mig på är ordet "powerwalk". Det har i alla tider hetat "rask promenad", vad är det för fel på det?
Jo det ska jag säga - alla "hej jag är bättre än er för jag har senaste ELLE och tränar 20ggr i veckan och du mååååte glo på min senaste outfit alltså" hittar på de här idiotorden för att de skall få känna sig speciella, medvetna och i framkant.
Men vet du vad? Du är lika mycket nobody efter din powerwalk som du var innan. Om än inte mer.
Jo det ska jag säga - alla "hej jag är bättre än er för jag har senaste ELLE och tränar 20ggr i veckan och du mååååte glo på min senaste outfit alltså" hittar på de här idiotorden för att de skall få känna sig speciella, medvetna och i framkant.
Men vet du vad? Du är lika mycket nobody efter din powerwalk som du var innan. Om än inte mer.
De ljög och bedrog oss med sanningen
Dagens
Problem: Det regnar ute vilket spolierar våra inspelningar.
Känsla: Jag vill gå och dö under en sten nånstans.
Bedrift: Jag gick upp, räknas det?
Mantra: "Snart är dagen över! Snart är dagen över!"
Längtar tills: På torsdag då jag skall in till stan för att köpa mig lite nya kläder.
Vill: Göra något vettigt. Alternativt hitta på något intressat att skriva i den här bloggen men eftersom jag har vart hjärndöd det senaste så kommer jag inte fram till någonting. Förlåt.
Musik: Haha, faktiskt så lyssnar jag på "Ingenting" utav Kent. Pinsamt ja. Men oh så bra musik, helt klart en utav deras bästa låtar.
Mat: Käkade en halv liten baguette med räkor, sallad och tomater förut. Det är väl allt för idag än sålänge.
Bilder: Som påminner mig om gamla dagar.
Vintern 2004?
Jag var indiepop/rockare. Vilket jag är än idag mer eller mindre, man utvecklas väl direkt från indiepoppare till tedrickande kulturtöntselit. Samma musik, samma människor. Bara några år äldre.
Är man från Göteborg så är man ju iochförsig en aning skadad utav det där redan från födseln.
Problem: Det regnar ute vilket spolierar våra inspelningar.
Känsla: Jag vill gå och dö under en sten nånstans.
Bedrift: Jag gick upp, räknas det?
Mantra: "Snart är dagen över! Snart är dagen över!"
Längtar tills: På torsdag då jag skall in till stan för att köpa mig lite nya kläder.
Vill: Göra något vettigt. Alternativt hitta på något intressat att skriva i den här bloggen men eftersom jag har vart hjärndöd det senaste så kommer jag inte fram till någonting. Förlåt.
Musik: Haha, faktiskt så lyssnar jag på "Ingenting" utav Kent. Pinsamt ja. Men oh så bra musik, helt klart en utav deras bästa låtar.
Mat: Käkade en halv liten baguette med räkor, sallad och tomater förut. Det är väl allt för idag än sålänge.
Bilder: Som påminner mig om gamla dagar.
Vintern 2004?
Jag var indiepop/rockare. Vilket jag är än idag mer eller mindre, man utvecklas väl direkt från indiepoppare till tedrickande kulturtöntselit. Samma musik, samma människor. Bara några år äldre.
Är man från Göteborg så är man ju iochförsig en aning skadad utav det där redan från födseln.
Nostalgiskt dravvel
Idag har jag varit nostalgisk.
Jag brukar göra så att jag skiter i saker fram tills en dag då jag låter känslorna flyga fritt. Jag vet inte varför det blir såhär men det funkar rätt så bra för mig och min kropp.
Det som slog mig imorse var hur bisarrt mitt senaste nyår var.
Tåg, snabbt ner till Malmö på eftermiddagen, möta upp en förvirrad Ylva och en förvirrad Emma.
Vi letar och letar efter vart Emmas nya lägenhet egentligen ligger men ingen vi frågar verkar ha samma uppfattning om var detta ställe ligger. Efter många om och men kom vi fram till Sofielundsvägens nedre del (den sida av Nobelvägen som inte ligger mot Möllan) och vi fann hennes lägenhet. Jaha. Nu var klockan runt 8 alltså. Vi skall äta, packa upp någorlunda så vi slipper fixa sängproblemen mitt i natten, duscha och göra oss i ordning.
Festen startar at 9 o'clock. Visst man behövde inte vara där då men i vilket fall somhelst så var det apbråttom.
På något magisk jävla under så var vi på festen vid klockan kvart i 10 på ett ungefär.
Och då visste vi för det första fortfarande inte riktigt var Emmas lägenhet var i förhållande till festen. Vi fick fråga människor som visade helt fel. I just looked for the big wheel.
Festen var rolig om än lustig. Mindre trevliga människor och mer trevliga människor.
En Ylva utan glasögon och Basshunter-techno.
Men hur vi kom hem sen har jag inget minne av idag.
Jag har verkligen ingen aning.
Men det kan ni väl av bilden nedan lista ut varför;
Jag brukar göra så att jag skiter i saker fram tills en dag då jag låter känslorna flyga fritt. Jag vet inte varför det blir såhär men det funkar rätt så bra för mig och min kropp.
Det som slog mig imorse var hur bisarrt mitt senaste nyår var.
Tåg, snabbt ner till Malmö på eftermiddagen, möta upp en förvirrad Ylva och en förvirrad Emma.
Vi letar och letar efter vart Emmas nya lägenhet egentligen ligger men ingen vi frågar verkar ha samma uppfattning om var detta ställe ligger. Efter många om och men kom vi fram till Sofielundsvägens nedre del (den sida av Nobelvägen som inte ligger mot Möllan) och vi fann hennes lägenhet. Jaha. Nu var klockan runt 8 alltså. Vi skall äta, packa upp någorlunda så vi slipper fixa sängproblemen mitt i natten, duscha och göra oss i ordning.
Festen startar at 9 o'clock. Visst man behövde inte vara där då men i vilket fall somhelst så var det apbråttom.
På något magisk jävla under så var vi på festen vid klockan kvart i 10 på ett ungefär.
Och då visste vi för det första fortfarande inte riktigt var Emmas lägenhet var i förhållande till festen. Vi fick fråga människor som visade helt fel. I just looked for the big wheel.
Festen var rolig om än lustig. Mindre trevliga människor och mer trevliga människor.
En Ylva utan glasögon och Basshunter-techno.
Men hur vi kom hem sen har jag inget minne av idag.
Jag har verkligen ingen aning.
Men det kan ni väl av bilden nedan lista ut varför;
Yes Sir! I'm lost in a world you'll never know anything 'bout
Allvarligt talat, den här låten, denna vackra bit av historia som S skapat, den får mig att vilja lägga mig i min säng och aldrig mer gå upp igen. Kanske gå upp för att ta en cigg och titta ut över staden i det brunguldisiga skimmer som bara en sensommarmorgon kan ge.
Jag ser klichén framför mig. Den där om tidiga mornar i Berlin. Om cafédagar och inget jobb.
Den där hopplösheten är vad jag ser. Du klarar det ett tag, tills du bryter samman.
Den där tragiken som bara en dröm, ett hopp, ett liv kan ge när allt bryts av. När hoppet dör, när drömmarna slutar leva och när livet tar in vardagen igen.
Jag säger inte att låten är bra. Jag säger heller inte att den är dålig.
Men berör, det gör den.
Jag ser klichén framför mig. Den där om tidiga mornar i Berlin. Om cafédagar och inget jobb.
Den där hopplösheten är vad jag ser. Du klarar det ett tag, tills du bryter samman.
Den där tragiken som bara en dröm, ett hopp, ett liv kan ge när allt bryts av. När hoppet dör, när drömmarna slutar leva och när livet tar in vardagen igen.
Jag säger inte att låten är bra. Jag säger heller inte att den är dålig.
Men berör, det gör den.
This town ain't big enough for the both of us and it ain't me who's gonna leave
Jag är en dålig människa.
Jag ser ner på människor så extremt lätt. Men varför skulle jag inte? Deras existens och deras värld är för mig helt oigenkännlig, den är så liten och så mycket smalare än min.
Så mycket mindre själ och så mycket mindre tankar.
Hur kan jag inte se ner på dem?
Jag säger inte att de är dåliga människor, jag säger inte att de är mindre värda och att jag är bättre än dem - men jag säger att jag skulle aldrig för mitt liv vilja umgås med dem.
De kan hålla på med sitt så sköter jag mitt.
Det slutar ändå med att sådana som jag bestämmer över dem.
Lite drastiskt att säga så men det brukar ju vara så, en människa som inte ser helheten brukar inte kunna vara en särskilt bra ledare eller chefer. Man måste se till hela världen, inte bara till sig själv.
Iallafall, jag har frånochmed nu kommit fram till att jag aldrig mer skall umgås med människor i min egen ålder. Visst för att jag känner ett gäng trevliga typer -I love you- men resten? Herregud. Får jag strypa er? Helst långsamt och i omgångar, tills du tillslut inte har kraften att kämpa emot då jag tar det där sista dödande taget.
Jag vill inte diskutera era patetiska samtalsämnen, jag förstår inte hur ert liv kan kretsa runt sådana här saker.
Jag vill inte ha med er att göra, varken nu eller sen.
Jag ser ner på människor så extremt lätt. Men varför skulle jag inte? Deras existens och deras värld är för mig helt oigenkännlig, den är så liten och så mycket smalare än min.
Så mycket mindre själ och så mycket mindre tankar.
Hur kan jag inte se ner på dem?
Jag säger inte att de är dåliga människor, jag säger inte att de är mindre värda och att jag är bättre än dem - men jag säger att jag skulle aldrig för mitt liv vilja umgås med dem.
De kan hålla på med sitt så sköter jag mitt.
Det slutar ändå med att sådana som jag bestämmer över dem.
Lite drastiskt att säga så men det brukar ju vara så, en människa som inte ser helheten brukar inte kunna vara en särskilt bra ledare eller chefer. Man måste se till hela världen, inte bara till sig själv.
Iallafall, jag har frånochmed nu kommit fram till att jag aldrig mer skall umgås med människor i min egen ålder. Visst för att jag känner ett gäng trevliga typer -I love you- men resten? Herregud. Får jag strypa er? Helst långsamt och i omgångar, tills du tillslut inte har kraften att kämpa emot då jag tar det där sista dödande taget.
Jag vill inte diskutera era patetiska samtalsämnen, jag förstår inte hur ert liv kan kretsa runt sådana här saker.
Jag vill inte ha med er att göra, varken nu eller sen.
Hills Like White Elephants
Dagens soundtrack har bestått av två låtar.
Lou Reeds "Walk on the wild side" och The Sparks "This town ain't big enough for the both of us".
Vinylen har gått på högvarv och jag insåg att jag måste köpa en ny nål. Om jag inte har nån liggande nånstans d.v.s. Men glöm att jag orkar rota igenom vinden.
Sen måste jag säga att jag är en trög människa. En mycket trög människa.
Först nu fattade jag en väns skämt om du dudu duddu dududu-andet...
Lite sådär lagom sent.
Men vadfan, bara jag kommer på saker och ting nångång så är saker och ting lugna. En aning tragiskt kanske att min hjärnceller tagit en sådan rejäl semester.
Och F skickade sms inatt. Han och O var antagligen rätt packade. Jag vill också gå till Brogatan och dricka Anis del Toro och vara glad. Lyssna på gammal god musik och diskutera Hemingway med alla andra världbefriade människor.
Lou Reeds "Walk on the wild side" och The Sparks "This town ain't big enough for the both of us".
Vinylen har gått på högvarv och jag insåg att jag måste köpa en ny nål. Om jag inte har nån liggande nånstans d.v.s. Men glöm att jag orkar rota igenom vinden.
Sen måste jag säga att jag är en trög människa. En mycket trög människa.
Först nu fattade jag en väns skämt om du dudu duddu dududu-andet...
Lite sådär lagom sent.
Men vadfan, bara jag kommer på saker och ting nångång så är saker och ting lugna. En aning tragiskt kanske att min hjärnceller tagit en sådan rejäl semester.
Och F skickade sms inatt. Han och O var antagligen rätt packade. Jag vill också gå till Brogatan och dricka Anis del Toro och vara glad. Lyssna på gammal god musik och diskutera Hemingway med alla andra världbefriade människor.
Oh, boy I love that man
Studenterna har fått i uppgift att hitta på nya ord. En av grupperna presenterar sitt ord för läraren.
Kvinnlig student 1: Fopplare!
Lärare: Och vad betyder det?
Kvinnlig student 1: Det är en person som går runt i foppatofflor.
Läraren skriver upp det på whiteboarden.
Manlig student (harklar sig): Idiot kallas det.
Kvinnlig student 1: Fopplare!
Lärare: Och vad betyder det?
Kvinnlig student 1: Det är en person som går runt i foppatofflor.
Läraren skriver upp det på whiteboarden.
Manlig student (harklar sig): Idiot kallas det.
It replaced our hearts with goldmines
Jag är helt tom i huvudet. Helt tom.
Det finns inget jag vill säga, inget jag vill förmedla till er.
Jag vill bara äta en stor kaka och titta på något menlöst TV-program.
Jag gillar inte att känna såhär. Att vara såhär banal och ointresserad.
Inget fastnar, jag bara betraktar och ignorerar vad jag ser.
Det enda som berört mig under hela dagen -verkligen allt inräknat- är när jag lyssnade på Scandinavia och bröt ihop. Mitt stirrande in i väggen förvandlades till apatisk orörlighet.
Jag vet inte vad det var som bröt ignom. Vad det var som tog sig in i min hjärna och sa stopp.
Var det den krassa sanningen om en epok som dött? En epok som varit så viktigt i ett människoliv.
Det bara slutade. Inget mer. Nada.
Men jag skulle inte för allt i världen vilja ha den delen tillbaka till mitt liv. Aldrig. Jag trivs bra där jag är.
In fact så trivs jag mycket bra, jag kan nästan säga att jag älskar mitt liv som det är nu.
Ja, jag gör nog faktiskt det. Mitt liv är helt underbart egentligen. Det finns en del saker som handlar om Göteborg som jag skulle vilja klara upp men annars, i relationsväg och boendeväg så är mitt liv perfekt. Helt perfekt.
Men ändå, de var så livsavgörande de där åren att det alltid kommer sticka till i hjärtat när jag är så nära att jag kan ta på känslorna, ta på de där dödande känslorna.
Det finns inget jag vill säga, inget jag vill förmedla till er.
Jag vill bara äta en stor kaka och titta på något menlöst TV-program.
Jag gillar inte att känna såhär. Att vara såhär banal och ointresserad.
Inget fastnar, jag bara betraktar och ignorerar vad jag ser.
Det enda som berört mig under hela dagen -verkligen allt inräknat- är när jag lyssnade på Scandinavia och bröt ihop. Mitt stirrande in i väggen förvandlades till apatisk orörlighet.
Jag vet inte vad det var som bröt ignom. Vad det var som tog sig in i min hjärna och sa stopp.
Var det den krassa sanningen om en epok som dött? En epok som varit så viktigt i ett människoliv.
Det bara slutade. Inget mer. Nada.
Men jag skulle inte för allt i världen vilja ha den delen tillbaka till mitt liv. Aldrig. Jag trivs bra där jag är.
In fact så trivs jag mycket bra, jag kan nästan säga att jag älskar mitt liv som det är nu.
Ja, jag gör nog faktiskt det. Mitt liv är helt underbart egentligen. Det finns en del saker som handlar om Göteborg som jag skulle vilja klara upp men annars, i relationsväg och boendeväg så är mitt liv perfekt. Helt perfekt.
Men ändå, de var så livsavgörande de där åren att det alltid kommer sticka till i hjärtat när jag är så nära att jag kan ta på känslorna, ta på de där dödande känslorna.
My world ain't like yours
Nej.
Var är alla fria själar, vart har ni gömt er? Varför kan jag inte se er längre, varför börjar världen färgas grå?
Utan färgerna så orkar jag inte med alla gråa nyanser av ostimulerande liv.
