Idag har jag lyssnat på Placebo hela dagen.
Inte på datorn.
Utan på skiva.
Sittandes på golvet med hörlurana som skyddar mig från omvärlden med dessa ljuva toner som sprider sig in i mina öron.
I min kropp, i min kopp som äts upp av musiken, toner som gör mig till en del av musiken.

Det där är ungefär vad jag ägnat mig åt överhuvudtaget de senaste dagarna, därav min lysande frånvaro från Internet.

Och så har jag tittat på den där bilolyckan igen.
Ni vet Melodifestivalen.
Nu säger jag som jag säger varje gång BWO ställer upp:
"Om de vinner så vinner vi hela ESC."
Sen brukar jag vara tyst.
För man blir lika arg varje gång man inser att folk inte förstått hur bra deras musik är.
Detta bidraget är dock deras starkaste i hela schlagerkarusellen någonsin.
(att BWO är superstjärnor i östeuropa är ju inte direkt någon nackdel heller...)