Jag har inte sovit på 32 timmar nu. Om man inte räknar den lilla stunden på de blöta plankorna eller snabbisen på bussen hem.
Jag är so fresch, you can taste the crunch. Just nu vill jag egentligen bara sova men det går inte så bra med det.
Först en överraskande sjukt bra spelning utav Lamont, sedan lilla söta Florence Valentin, sedan The Ark. Jag var töntigt rolig fast det var okey tyckte vi. Ont i kroppen som sagt.
Sedan en hemsk sak som ledde vidare till andra saker. Taxi och flygturer. Gratis, gratis, gratis.
Det första jag lyckas göra är att Hampi och Martin fixar sönder min ena klack. No doubt about it, deras fel helt klart.
Nattens ursäkt "Men jag är så jävla full...."
Micke är sötast, tacktacktack. Me like you very much.
Konsertens bästa var helt klart Siamese och Bottleneck. Tyvärr kommer Emma dö nu eftersom hon fått det enda hon krävt innan hon skall dö. Jag påpekade detta men tydligen ville han att hon skulle dö.
Jag sjunger jävligt falskt. Ont i halsen.
"Do not fight the stuprör!"
Han är inte farlig för att han har två galgar i händerna, han är farlig för att han är kines! Sådeså!
Men HAHA "skit i dem, de är idioter", ja, det säger jag också men det tas så fel när jag säger det.
Nu död. Äta fet mat och sen sova.

Jag är dessutom en väldigt sympatisk människa.