Ålder hit och ålder dit

Vad har människor emot folk som är yngre än de själva?
När det gäller förhållanden så kommer det nog aldrig att bli acceptabelt att ha mer än 5-6 års åldersskillnad. Varför? Vad är problemet?
Om Anna 35 år blir ihop med Kalle 26 år så brukar folk inte höja på ögonen särskilt mycket men om Anders 37 blir ihop med Annika 27 då jävlar!
Gubbsjuk, patetisk och mitt i en livskris.
Stackars män.
Varför bryr sig folk egentligen, kärlek har och kommer aldrig att handla om ålder, visst kan det finnas några som faktiskt hamnar i livskriser och blir såhär men det är mycket få.
Om jag älskar en man som är 10 år äldre än mig, so what? Om kärleken finns där, vad är då ålder att stoppa oss?
Ålder är endast en benämning på hur länge vi funntis på denna jord.
Men vår mentala mognad är en helt annan sak. Visst är det typiskt för tonåringar att göra vissa saker men det är ju för att deras hjärnor ej är färdigutvecklade (Ja, forskare har kommit fram till att tonåringar själva inte kan hjälpa att de gör vissa saker p.g.a hjärnans förmåga att inse konsekvenser helt och fullt inte är helt färdig.) men såfort man är över 19-20 så är alla på samma nivå.
Vare sig du är Linus 67 eller Maja 24.

Sen tillkommer såklart livserfarenhet, men med tillräckligt utvecklad hjärna så att man kan sätta sig i in nya saker på två sekunder (en människa som helt enkelt har en mycket högre mental ålder än fysisk) så spelar det ingen större roll om du bara läst och sett krig eller om du själv var med i Vietnamkriget.

Kommentarer
Postat av: Anonym

Så rätt så rätt.
Åldern ska inte behöva förstöra något. Blir man förälskad i någon som är 20år äldre eller hursomhelst så ska inte åldern ha någon betydelse så länge man älskar varandra.

2007-03-21 @ 20:02:14
Postat av: A

Mina två senaste pojkvänner var tio respektive tolv år äldre än jag, och båda relationerna avslutades av mig därför att jag kände mig intellektuellt överlägsen. Just nu är jag på gång med en man som är 39 (jag är nitton).
Många nära vänner har kommit med åtskilliga teorier om varför jag attraheras av så mycket äldre män, att det ligger djupt rotat i mitt psyke och kan ha att göra med relationen till min far, och så vidare. Och det ÄR ett väldigt komplext problem, då det finns oräkneliga exempel på unga kvinnor som blivit utnyttjade av äldre män och några exempel på vice versa. Dessutom är det svårt att veta var gränsen går mellan kärlek och extremt stark attraktion/passion/sexuell dragning (många tänder på tabu, till exempel).
Jag KAN inte attraheras av jämnåriga. Så har det alltid varit, och det har naturligtvis mycket att göra med min självbild. Men oavsett vilka psykologiska förklaringar som ligger bakom, för det finns alltid sådana i alla våra handlingar, så är det så jag vill leva. Självinsikt och självrespekt är en förutsättning för alla relationer vi ger oss in i.
Nu blev det jävligt långt här, men det är för att jag har en liten förkärlek för ämnet.

2007-03-22 @ 17:02:02
Postat av: A

Mina två senaste pojkvänner var tio respektive tolv år äldre än jag, och båda relationerna avslutades av mig därför att jag kände mig intellektuellt överlägsen. Just nu är jag på gång med en man som är 39 (jag är nitton).
Många nära vänner har kommit med åtskilliga teorier om varför jag attraheras av så mycket äldre män, att det ligger djupt rotat i mitt psyke och kan ha att göra med relationen till min far, och så vidare. Och det ÄR ett väldigt komplext problem, då det finns oräkneliga exempel på unga kvinnor som blivit utnyttjade av äldre män och några exempel på vice versa. Dessutom är det svårt att veta var gränsen går mellan kärlek och extremt stark attraktion/passion/sexuell dragning (många tänder på tabu, till exempel).
Jag KAN inte attraheras av jämnåriga. Så har det alltid varit, och det har naturligtvis mycket att göra med min självbild. Men oavsett vilka psykologiska förklaringar som ligger bakom, för det finns alltid sådana i alla våra handlingar, så är det så jag vill leva. Självinsikt och självrespekt är en förutsättning för alla relationer vi ger oss in i.
Nu blev det jävligt långt här, men det är för att jag har en liten förkärlek för ämnet.

2007-03-22 @ 17:02:03
Postat av: A

Hehe, jag ser här att jag lite smått glömde min poäng. Jag hävdar att jag varit "intellektuellt överlägsen", och även om det är ett plumpt och diffust uttryck, så tror jag att du förstår vad jag syftar till. Poängen är emellertid att även om det är så att man känner sig smart och insiktsfull för sin ålder glömmer man ofta den känslomässiga mognaden. Och det är ovanligt med 18-åringar som är känslomässigt mogna, det vet jag, för jag är själv jävligt omogen i den bemärkelsen. Och det kanske är därför många av mina förhållanden går åt pipan också. Att vara ung innebär turbulens och förändring. DET kan vara ett problem i kärleksmöten med äldre, som oftast inte upplever samma sak.

Hoppas du inte tycker jag är ett freak.
Ta hand om dig.

2007-03-22 @ 22:22:22
Postat av: Sandra

Haha, jag tycker inte alls att du är konstig eller något sådant då jag själv sitter i exakt samma sits och det är verkligen sjukt frustrarande att inte kunna umgås på riktigt med jämnåriga :/

2007-03-28 @ 18:44:12
URL: http://vendelay.webblogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0