Och nu var man hemma i Gråbo för en stund. Närmare bestämt 13 timmar.
Kom hem vid 7-tiden från att ha varit i Falun hos släkten och nu gäller det att packa om och packa nytt för att sedan imorgon åka ner till Malmö.
Vad har jag då gjort i nästan två veckor ute i skogen?

-------------
Jo, det hela startade med att vi åkte upp till morfar och jag var för det mesta rätt frånvarande fram tills sista Juni då Ylva åkte över från Gävle för att jag och hon skulle på Peace&Love för att få se Iggy & The Stooges.
Vi hämtade upp Ylva på Falu tågstation och åkte in till Borlänge vid 12-tiden. Vi gick och käkade med min familj och tittade på folk. Björn Dixgård (Mando Diao) flängde förbi och fikade brevid oss, hela tjocka släkten var där för att hinna få träffa honom då han var hemma.
Och det märktes verkligen att vi var i en småstad då jag hade mina metallic silverleggings på mig, folk vände sig om hela tiden och en del var avundsjuka och lyriska över dem och en del andra var skeptiska och trodde att jag var nån skum typ. Alternativt kändis. Vilket i deras ögon är samma sak.
Vi satt rätt länge på det där fiket och efter ett tag gick det upp för oss att Snook-killarna måste antingen ha vart väldigt höga eller vääääldigt förvirrade. Jag chansar på det senare eftersom de såg så söta ut när de sprang framochtillbaka.
"Men detta fiket då?"
"Hitåt?"
"Men jag går in igen?"
"Vart ska vi?"
"Men fan vi går in här nu"
In och ut minst 5 gånger.

-------------
Min familj åkte hem till Falun och jag och Ylva sprang runt i Borlänge city (YES) och vid klockan 3 blev vi bandade och vi tog oss iväg för att titta på Stefan Sundström. Efter ett tag blev han lite långtråkig så vi tittade på Snook istället, deras motto måsteha varit "Skräm ihjäl publiken" eftersom det var helt knäpptyst och så PANG gick nån jävla svensk marchsång igång och det var komiskt att se hur hela publiken lyftes av chock i samma sekund.
Vi tittade på Weeping Willows oc var glada, de gamla sötingarna är helt underbara, men det kliade i mig eftersom de spelade såpass sent (18.00 om jag inte missminner mig) och Iggy & The Stooges skulle börja 22.00 på den scen som låg längst bort från där vi befann oss.
Så efter halva konserten så klarade jag inte mer och vi lunkade bort till den stora scen och placerade oss precis där jag tänkt ut att jag ville stå från början.
Folk nyptes i mina leggings och var helt "oooh" över dem.
Sen hände det där som jag lovat mig aldrig skulle hända.
Jag stod längst fram och tittade på Bo Kaspers Orkester. Och sjöng med i den där jäääävla reklamlåten.
Inget ont om deras val av stil men det är inte my cup of tea och allt handlar bara om sex, sex, sex hela tiden. Men jag hade en trevlig stund i ösregnet ändå.

----------------
Sen.
Sen.
Herregud min skapare säger jag bara!
POFF så var det ett tryck som du aldrig ens kan beskriva i ord!
Konserten började, Iggy var här, Iggy var där, Iggy var underbar.
Mina höfter blev så gravt skadade att jag inte kunde gå normalt.
Min axel var påväg ur led och jag fick smälla till Ylva för att hon skulle reagera och försöka flytta på sig.
Jag tänkte flera gånger "Nu kommer jag dö."
Punkare med nitar som borrades in i min hud.
Skrapsår från kängor som trampade på mig.
En Iggy som säger åt publiken att komma upp på scen - En publik som trampar på mig och använder mig som trappa.
Revben som flyttade på sig, revben som var sekunder från att brytas.
Det var ett rent helvete.
Men gud vad jag älskade det.
Iggy & The Stooges var helt magiska. The Stooges må vara lika döda som alla andra gamla legender men med en Iggy Pop på topp som frontar så kommer magin aldrig att dö.
Han är överallt och du kan aldrig sluta älska honom.
När konserten var slut så kändes det som att "Jaha, dör jag nu så ger jag blanka fan i det, jag är lycklig."
Efter allt så gick jag runt och sjöng på Iggylåtar hela natten. Gå är väl dock att överdriva...rulla/krypa är mer vad mina ben tillät mig att göra.
Vad vet jag.
Jag är ju bara en väldigt lycklig liten tjej som kommeratt gå på endorfiner och adrenalin tills nästa år.


(Det blev lite för mycket om Peace&Love så jag återkommer senare om vad jag hållt på med resten utav veckorna.)