Äntligen hemma i Malmö igen!
Har tillbringat hela veckan i Svedala, dock pendlade jag måndag-tisdag-onsdag men resterande dagar så har jag tältat i den lilla staden.
Såhär i efterhand så känns det verkligen att vi fixade en bra festival, massor utav nöjda besökare och arbetsmyshumör på topp.
Bandens spelningar flöt på rätt bra, dock borde Hammerfalls explosioner inte fått ha den decibelnivån som de hade. Satt i sjukhusboden på lördag kväll efter deras gig eftersom jag själv skadat benet och fick det omplåstrat och under mina 15 minuter där så kom det 4-5 stycken som hade tappat hörseln i sitt ena öra.
Nej, metalkonserter är inte något för mig direkt. Där håller jag mig hellre på avstånd.
Markoolio i fredags var rätt härlig, alla kan ju hans plågor utantill så medans vi serverade de mindre banden en massa mat så sprang vi runt och dansade och sjöng. Kan väl påpeka att jag var den mest engagerade i det hela.  I löööv sjuk musik.
Sedan var det efterfest á la enorm och festen slutade vid 8-tiden lördag morgon. Klockan 8 började Emma jobba.
Nej, jag var inte avis nånstans på henne :P Fast jag dök ändå upp frammåt 10 och hjälpte henne.
Timbuktu & Damn! var underbara as usual. Jason är nog min idol för tillfället, skönare snubbe får man leta efter.
I helhet så var festivalen mycket trevlig och mysig att jobba på, jag är lätt på att jobba nästa år igen fast kanske med annat arbete än det jag skött i år. Vi får se, det här var ju askul det med så.

Just let me hear some of that rock and roll music baby!
Det var vackert. Fortfarande rätt ensam.
Men happyhappy we were.
Jag håller med om helgen, fy fan, det kan verkligen inte ha varit trevligt. Denna helgen var den värsta men nu är den ju äntligen över så det är dags att tänka positivt! Snart är er turné över och helt plötsligt består hela världen utav Malmö igen. Okey. Tänk inte alls istället.
Det är vad jag gör för tillfället.
Och så städar jag. Sen skall jag ut och cykla i sommarMalmö.