Idag blev jag riktigt förbannad. Det finns inte mycket som får mig sådär riktigt arg och pissed off men idag blev jag det.
Igår drog jag mig till skolan för att snacka med resten utav filmteamet och planera eftersom vi verkligen har bråttom nu. Mycket bråttom. Nästan inget gjort och 2 veckor kvar.
Vi kommer överrens om att vi skall in till stan idag och filma en massa. Bestämt.
(Kan påpeka att jag var jättesjuk.)
Idag. Jag är fortfarande jättesjuk men bestämmer mig för att ändå dra mig in till stan eftersom jag vet att ingenting händer om inte jag är med. Isabella bryr sig men resten skiter i allt.
Så jag messar huvudrollsinnehavarna men får inget svar. (De är rätt sega på att svara och egentligen så ville jag bara påpeka att "nu åker jag in till stan." Händer ofta att jag påpekar saker för att de skall infinna sig på rätt plats och det är liksom lugnt att de inte svarar, de kommer ändå.)
Så jag tänke; "Jahaja, ja, men jag åker in nu dådå, vi har ju bestämt tid ändå."
Fuck me ungefär.
När jag i princip är framme så ringer Isabella och frågar hur det är med mig och sådär och så berättar hon att alla de andra har bangat! Hon tyckte synd om mig. Det gjorde jag också. Tog mig 25 minuter att gå en sträcka som i vanliga fall tar mig 4 minuter.
"Men jag har ju inte lockat håret idag", "Det är för mycket folk i stan idag", "Men jag har inte rätt kläder".
1 + 3 - DET ÄR FÖR FAN EN HELT NY DAG VI SPELAR IN IDAG, DET SPELAR INGEN ROLL! OCH MAN SER ÄNDÅ INGEN SKILLNAD PÅ DITT HÅR!
2 - Du är fan dum.

Så jag, som knappt lever är inne i stan och alla andra har skitit i mig. Tack som fan.
Imorgon blir det jag som går till läraren och strejkar.
Hade det vart "på riktigt" så hade jag ju sparkat nötskallarna redan dag 1. Men nejdå, så kan man inte göra i skolan. Då skall alla komma överrens.

(Bella, du är snäll. Följa med och strejka?)